- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
208

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Onirokratien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

208


dige i tron om själens odödlighet, tro somlige at
själarne utan undanlag äro odödliga, och bedja til och
med för de aflidne; andre tillägga blott de rätt
färdiges själar denna lyckliga förmån, och tro at de
ondes själar dö genast så snart de lemnat kroppen. De
tro äfwen at lusten är full med onda andar, som
ouphörligt söka at skada de lefwande. Wördnaden för de
dödes minne är högt rekommenderande; hwar familj ärar
de sina genom ordentliga ceremonier som likna dem i
China. Denna religion utan tempel och utan prester,
utan form för sin gudstjenst, inskränker sig inom
Himla-konungens dyrkan och dygdens utöfning. Hwar och
en är sist i sitt dyrkningssätt, således ges ingen
anledning til förargelse. Denna religion följes af
kejsaren, af furstarne, af de store och alla lärde.
Fordom hade kejsaren ensam rättighet at offra åt
himmelens konung; men då Chova inkräktade högsta
magten, salle han sig i besittning af denna rättighet.
Wid allmänna landsplågor anställer han et offer i sitt
palats, och wid lifsstraff får ingen annan förrätta
denna religionsakt.

ONIROKRATIEN eller ONIROKRITIEN, konsten at uttyda
eller förklara drömmar. Denna konst utgjorde en wigtig
del af hedendomen. Artemidorus, af hwilken wi hafwa en
afhandling om drömmarna, delar dem i speculativa och
allegoriska. Första slaget är det som föreställer en
enkel och egentlig bild af den förutsagda händelsen.
Det andra slaget föreställer deras blott en symbolisk
bild. Också definierar Makrobins en dröm i allmänhet
genom syn af en sak som är allegoriskt föreställd, och
som tarfwar uttydning. Den gamla O. bestod i sökta och
hemlighetsfulla uttydningar. Man sade t.ex. at en
drake betydde konunga-wärdighet, en orm sjukdom, en
hugg-orm penningar, grodor falska beskyllningar, en
katt horeri o.s.w. De Egyptiske presterne synas hafwa
warit de förste drömtydare; och den symboliska
wetenskapen, hwari de ägde mycken skicklighet, tyckes
hafwa tjent til grund för deras uttydningar; hwilket
afwisas genom Pharaos twenne drömmar, som uttyddes af
Josef, hwilkas föremål woro egyptiska symboler.

ONIROKRITIKON, ett af Mercurii tilnamn.

ONIROMANTIEN, spådom genom drömmar.

ONIROSKOPIEN, se ONIROKRATIEN.

ONKA, se OGGA.

ONOCENTAURUS, et widunder som war hälften menniska och
hälften åsna. De ansågos som onda andar.

ONOCŒRITIS, ONOCŒTES, et widunder hälften åsna och
hälften swin, som hedningarne sade at de Christne
gjorde til sin Gud.

ONOMANTIEN, se ONOMATOMANTIEN.

ONOMASTES, en athlet ifrån Smyrna, segrade i olympiska
spelen, och utgaf de första lagar för boxningen.

ONOMATE, en högtid i Sikyon til Herkulis ära, då
Phœstus befallte at man skulle offra åt honom såsom en
Gud, och så äfwen benämna honom.

ONOMATOMANTIEN, et slags spådom formedelst namn, som
war mycket i bruk hos de gamle. Pythagoréerne påstodo
at menniskornas förstånd, gerningar och framgång woro
enliga med deras öde, snille och namn. Man anmärkte at
Hippolytus blef söndersliten af sina hästar, såsom
hans namn antydde. På samma sätt sades om Agamemnon,
at, enligt hans namn, skulle han länge ligga utanför
Troia (af αγαν, mycket, och,μενειν, blifwa, wistas);
samt om Priamus, at han skulle lösas ur träldomen (af
πριασϑαι, köpa). Se EUTYCHUS, NICON. En af reglorna
för O. hos Pythagoréerne war, at et jemnt tal af
vocaler i en persons namn, betecknade någon
ofullkomlighet på wenstra sidan, och et udda tal, en
ofullkomlighet på den högra. En regel war ock den, at
af 2 personer hade dem det lyckligaste namnet, hwars
bokstäfwer, ansedda som numror, sammanräknade utgjorde
största summan: “Derföre, fade de, borde Achilles
öfwerwinna Hektor, emedan bokstäverne i hans namn
utgjorde en större summa än i Hektors.” Förmodligen
war detta anledningen hwarföre wid gästabud Romarne
druckto sina älskarinnors skål lika många gånger som
bokstäfwernas antal i deras namn. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free