Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ononychites ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
209
Cælius Rhodiginus har beskrifwit et besynnerligt slag
af O. “Theodatus, Göthernes konung, wille weta
utgången af det krig han ärnade företaga emot Romarne,
då en judisk spåman gaf honom det rådet at stänga in
en hop swin i små stior, gifwa en del romerska namn
och de andra göthiska, med märken för at åtskilja dem,
och hålla dem inne til en wiss dag. När dagen inföll,
öppnades stiorna, och alla göthiska swin woro döda,
hwaraf Juden fick anledning at spå seger åt Romarne.”
ONONYCHITES, se ONOCHŒRITES.
ONOSCELÉER, et af Lucianus diktadt folkslag, som hade
åsnelår.
ONOSCELIDES, et fabelagtigt widunder med åsnelår. En
prest i Milano blef afsatt af Ambrosius för det han
sade sig hafwa sett det.
ONSDAGEN 1. – (Sinneb. l.) personifierades genom en
Mercurii-bild, den man igenkänner på hans wingade
mössa. 2. – (Mah. M.). Perserne anse i allmänhet
Onsdagen såsom en hwit dag, d.w.s. lycklig, emedan de
säga at ljuset skapades den dagen. Också är det blott
på den dagen man sysslosätter sig med läsning och
studier. Likwäl undantages sista onsdagen i månåden
Sefar, den de kalla olyckans onsdag, och som är mest
frugtad af alla deras swarta dagar. 3. – (Ind. M.). På
Cejlon är onsdagen en af de dagar som äro helgade åt
religiösa ceremonier.
ONUAVA, en Gudamagt hos de gamla Gallerne, som tros
wara den himmelska Venus. Dess bild war et
qwinnohufwud, med twå utslagna wingar, och twå breda
fjäll der öronen pläga sitta: hufwudet war omgifwet af
twenne ormar, hwilkas stjertar förlorade sig i de båda
wingarna.
ONUPHIS (Egypt. M.), en mycket stor smart tjur, som
war helgad åt Osiris, och hwars hår satt twertemot
hwad det plägar, hwilket hos Egyptierne ansågs
föreställa Solen. De upfödde denna tjur med synnerlig
omsorg o. wisade honom en helig dyrkan.
ONYCHOMANTIEN, spådom förmedelst naglarna. Den skedde
på det sättet, at man med sot gned naglarna på en
gosse som höll dem emot solen, och man trodde sig deri
se figurer som uplyste om det man wille weta. Man gned
äfwen naglarna med olja eller wax. Deraf hafwa sednare
tiders handspåmän anwändt ordet O. til den delen af
deras konst, som bestar uti at af naglarna dömma til
ens karakter, samt lycka eller olycka.
OOGENES, född af et egg, et tilnamn för Eros eller
Kärleken.
OOMANTIEN, spådom förmedelst de tecken ell. figurer
som wisade sig i egg. Suidas säger at den upfans af
Orpheus.
OON, se OANNES.
OOSKOPIEN, konsten at spå förmedelst egg. I Suetonius
förekommer et exempel af denna spådomskonst anwänd af
Livia, som, för at få weta om hon gick hafwande med
gosse ell. flicka, sjelf upwärmde et egg så länge at
derur kläcktes en wacker tuppkyckling.
OPALEN. Denna ädelstens diktade dygder bestå i at
wederqwicka hjertat, at bewara mot förgift o. smitta i
luften, at förjaga et sorgset mod, at förekomma
dåningar, hjertkrämpor och elaka böjelser.
OPALIA (sc. SOLENNIA ell. SACRA) en fest som Romarne
firade d.18 Dec. til ära för gudinnan Ops, och war en
af de dagar då Saturnalia höllos; dessa båda fester
firades på en gång, emedan Saturnus o. hans gemål Ops
hade upfunnit konsten at få säd och odla fruktträd;
också hölls festen icke förr än all groda och alla
jordfrukter woro inbergade. Ops åkallades på det
sättet, at man satte sig på jorden, för at utmärka at
hon sjelf war jorden och alltings moder; och kalas
anställdes åt de slafwar som under året arbetat wid
åkerbruket.
OPALSKI, warma källsprång i Kamtschatka. Folket tror
at någon demon bor der, och offrar åt honom obetydliga
skänker för at stilla hans wrede; annars skulle han
emot dem upwäcka rysliga stormar.
OPARTISKHETEN (Sinneb. l.) en ung qwinna, hwars
ansigte tilkännagifwer redlighet och uprigtighet Med
ena handen håller hon i jemnwigt tungan af en wåg och
med den andra tyckes hon kalla himmelen til wittne öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
