- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
212

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Opsophagus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

212


tilnamn, innan Juno lät Eurystheus bli född.

OPSOPHAGUS, älskare af läcker mat, et tilnamn
hwarunder Apollo dyrkades af Eleerne.

OPTERIA, skänk som gafs åt et barn första gången man
såg det. Sades äfwen om de skänker en nygift man gaf
bruden när han fördes dem til henne och blef der
presenterad. Ändamålet war at dermed förekomma all
elak werkan af onda ögon.

OPTIKEN (Sinneb. l.). Cochin har utmärkt denna
wetenskap derigenom at han omgifwit en qwinnofigur med
instrumenter som understöda synen, såsom tuber,
mikroskoper, glasögon o.d.

OPTILETIS, se OPHTHALMITIS.

OPTIMUS MAXIMUS, det wanliga tilnamnet Romarne gåfwo
Jupiter.

OPTIX, en nymf, moder til Dorus.

OPUNS, son af Jupiter, förtrolig wän med Menætius I,
hade widsträckta gästfrihets-förbindesser, samt
emottog främlingar från Thebœ, Argos, Pisa och Arkadien.

OQUAMIRIS, et offer som inbyggarne i Mingrelien och
Georgien anställa i likhet med Judar, Greker och
Romare. Först framleder presten offerdjuret, efter
wanliga böner: derefter applicerar han et itändt ljus
på fem särskilta ställen af kroppen, låter djuret göra
flera hwarf omkring den person for hwilket offret
anställes, och sedan slagtas det. Köttet kastas på
elden: när det är stekt, lägges det på et bord hwarwid
är en koleld. Den som bestått offerdjuret, faller med
et brinnande ljus i handen på knä framför bordet, och
förblifwer i denna ställning til dess presten slutat
wissa böner. Derefter tänder han rökelse på kolelden;
hwarpå presten bjuder honom en bit kött, sedan han
flera gånger swänqt den omkring öfwer sitt hufwud. De
närwarande, som alle hålla et brinnande ljus, swänga
dem omkring hufwudet på den för hwilken offret är
anstäldt, och kasta dem sedan i elden. Ceremonien
slutas med et kalas, der offerköttet är förnämsta
rätten.

OR, den rena elden, eller eldämne, oskapadt ljus, ewig
glans under hwars bild Chaldéerne föreställde sig Gud.

ORA, 1. – en nymf med hwilken Jupiter hade en son som
hette Colaxes, sedan han hade sörwandlat sig til swan.
2. – Så kallades äfwen Nemuli gemål Hersilia.

ORACAL, et Bacchi tilnamn hos Scytherna.

ORAKEL. Seneca beskrifwer det såsom Gudarnes wilja
förkunnad genom menniskomun. Det war der högtidligaste
och mest religiösa slag af spådom i forntiden. Det
alltid liflig, och alltid onyttiga begäret at känna
framtiden gaf dem födelse, bedrägeriet gaf dem
förtroende, och fanatismen beseglade dem. Det war icke
nog med at alla Gudar gåfwo O.; äfwen til hjeltarne
öfwergick denna rättighet. Utom oraklen i Delphi och
Claros, som gåfwos af Apollo, och de i Dodona och
Ammon til Jupiters ära, hade Mars ett i Thracien,
Mercurius i Patras, Venus på Paphos och Aphaka,
Minerva i Mykenä, Diana i Kolchis, Pan i Arkadien,
Æskulapius i Epidaurus och Rom, Herkules i Athén och
Gades, Serapis i Alexadria, Trophonius i Bæotien
o.s.w. De rådfrågades ej allenast wid stora företag,
utan ock för obetydliga enskilta angelägenheter. War
frågan om krig eller fred, lagstiftning,
statsförbättring eller förändring af regeringssätt,
tilspordes alltid O. Wille enskilt man gifta sig,
företaga en resa, bli frisk, eller lyckas i något
företag, så gick han at rådfråga de Gudar som hade
namn af at kunna förespå framtiden, ty alla ägde icke
denna gåfwa. O. gåfwos på olika sätt, som man kan se
af flera ställen i detta arbete. För at få et sådant,
fordrades ofta många förberedelser, fastor, offer o.d.
Wid andra tilfällen gick det mindre bråksamt til, och
den rådfrågande fick swar få snart han kom, såsom
Alexader när han besökte Jupiter Ammon. –
Twetydigheten war den wanliga karakteren hos oraklen;
och den dubbla meningen kunde icke wara annat än
gynnande för dem. Sådane war det smar Kræsus fick af
prestinnan i Delphi: “Då Kræsus går öfwer Halys, skal
han störta et stort rike.” Ty om denne konung hade
besegrat Cyrus, skulle han hafwa störtat Persiska
riket; och bese-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free