Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ormen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
223
konungen säges wara så nådig at dela. Finnes någon
hustru eller flicka som ännu icke blifwit angripen af
ormen, undfaller hon icke presternas egennyttiga
waksamhet: de söka at få et hemligt samtal med henne,
och förstå med sådan skicklighet förleda hennes
lätttrogna sinne, at de öfwertala henne at skrika på
gatan så snart hon är ensam, likasom ormen hade kommit
åt henne, och at spela en galnings roll, för at
likasom de andra bli skickad til hospitalet. Rörande
detta ämne wisa de stackars flickorna en tystlätenhet
som är owanlig för deras kön. De uptäcka aldrig
presternes knep, af frugtan för deras magt, som är
ganska betydande. Det finnes emedlertid ibland
Negrerne de hwilka icke äro så enfaldige som gemene
man, och som icke låta presterne lura sig, utan åtnöja
sig med at i hemlighet skratta deråt: men anse icke
rådligt at taga folket ur sin willfarelse. – När
Negrerne höra en Europé göra narr af detas ormar, gå
de genast sin wäg med utmärkt harm öfwer et sådant
tal. Fattar elden i et hus och en orm blir innebränd,
wacker det allmän bestörtning. Hwar och en stoppar
fingerna i öronen, för at slippa höra en så bedröflig
nyhet, och ger en wiss summa penningar, såsom plikt
för sin underlåtna wårdnad om Guden. Han inbillar sig
afwen at den innebrända ormen en dag skall komma och
kräfwa hämnd af dem som bidragit til hans död. (Slaw.
M.) Wissa folkstammar dyrkade ormar o.d. sosom
husgudar, och offrade åt dem mjölk och egg. Det war
wid lifsstraff förbuden at göra dem minsta skada.
Ormarne dyrkades fordom i Lithauen, Estland, Lifland,
Preussen, Kurland och Samogitien. Man anställde för
dem en måltid, och kjusade bödo dem at hedra den med
sin närwaro. Framkröpo ormarne o. smakade på maten,
war glädjen allmännelig; och alla hoppades bli
lycklige; men twertom då de icke wisade sig. Bönderne
bibehålla än i dag något af denna widskepelse. De
fäagtige Ryssarne hafwa naturligtwis icke heller warit
fritagne derifrån. Olearius berättar, at då han reste
i sällskap med dessa barbarer, fingo hans reskamrater
se twå röda huggormar och blefwo så innerligen glade,
emedan det war et lyckligt förebud som den Helige
Nisse behagade skicka dem. Ännu i 16:de seklet wisade
bönderne i nejden af Wilna i Lithauen ormarne et slags
religiös dyrkan. De plägade hemma i husen upfoda
ormar, och trodde at af dem berodde slägtens wälfärd.
Lifländske bönderne anse dessa djur såsom hjordarnes
skyddsandar, o. bjuda dem mjölk til offer.
ORMENIDES, Ctesius, son af Ormenus 5.
ORMENION, en stad i Thessalien, hwars inwånare gingo
til Troias belägring, och som anlades af Ormenus.
ORMENIS, Astydamia 3, dotter af Ormenus.
ORMENUS, 1. – son af Æoli son Cereaphus I. 2. –
Trojansk krigshöfding, dödad af Teucer 2. 3. – Konung
öfwer Doloperne, och fader til Amyntor I, som
eftetträdde honom. 4. – En trojansk befälhafware,
dödad af Lapithen Polypætes. 5. – Fader til Ctesius,
o. Eumæi farfar.
ORMKARIEN, en stjernbild på dels norra, dels södra
hemisferen. Skalderne hafwa diktat at det war draken i
Hesperidernas trädgårdar, som blef dödad af Herkules,
och som Juno upflyttade ibland stjernorna, under namn
af Ophiuchus. Andre förmoda at det är samma orm som
medförde til Æskulapius den ört genom hwars kraft han
åter upwäckte Hippolytus, ell. ormen Python.
ORMSTAFVEN, se CADUCEUM.
ORMUZD ell. HORMIDZA-CHODA (Pers. M.) Grekerne hafwa
kallat honom Oromazdes. Så kalla Perserne det Högsta
Wäsendet. De sade at Han först hade skapat ljuset o.
mörkret, och at af dessas sammanblandning upkommit
godt o. ondt. Se OROMASDES.
ORNEA, 1. – en nymf, gaf sitt namn åt staden Orneæ i
Argolis. 2. – En Priapi högtid, som firades af nymfer
wid Colophon. Gifta hustrur woro egentligen Gudens
tjenarinnor.
ORNEATES, et Priapi tilnamn, efter hans dyrkan i Orneæ.
ORNEUS, 1. – son af Erechtheus, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
