Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Orthona ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
227
denna sång, som Timotheus förmådde Alexander at gripa
til wapen, och den sjöngs af Arion i framstammen af
skeppet, hwarifrån han kastade sig i hafwet.
ORTHONA, se ORTHANA.
ORTHOS. Under detta tilnamn hade Bacchus et altare i
Timmarnes tempel i Athén. Amphiktyon war den förste
som dyrkade honom under detta namn, emedan han hade
lärt honom at blanda watten i win, på det de som
drucko deraf måtte kunna gå rake.
ORTHROS eller ORTHUS, en twå-höfdad hund som war
bröder til Cerberus och Hydra Lernæa, samt son af
Typhon och Echidna, war fähund hos Geryon och dödades
af Herkules.
ORTYGIA, 1. – et namn som fordom bars af ön Delos,
emedan der fans iu myckenhet waktlar. 2. – Ephesi
namn. 3. – En ö nära Syrakusa, wid utloppet af floden
Alpheus. Det är dit som denna flod begifwer sig för at
blanda sina kärliga wågor med Arethusas. Det berättas
at Minerva och Proserpina enskilt åt Diana gåfwo ön
Syrakusa, hwilken orakel och menniskor kallat Ortygia,
efter ett af Gudinnans namn, och at Nymferne genast
läto til Dianas förman upwälla källan Arethusa. 4 – Et
Dianas tilnamn, dyrkad på ön Delos.
ORTYGIUS, 1. – en af Turni befälhafware, dödad af
Caeneus 3. 2. – En son af Cleinis o. Harpa,
fermandlades til en fågel kallad Ægithallus (talgoxe).
ORUS, son af Osiris o. Isis, war den siste af Gudarne
som regerade i Egypten. Han förde krig emot Osiris’
mördare Typhon, och sedan han besegrat och dödat honom
med egen hand, upstek han på sin faders thron; men
mördades af Titanerne. Isis, som ägde de mest
sällsynta medel i läkare-kemien, äfwen det at göra
odödlig, hade funnit hans kropp i Nilen, och gjorde
honom åter lefwande och odödlig, samt lärde honom
läkedoms- och spådomskonsten. Med dessa talanger
gjorde O. sig namnkunnig och upfyllde werlden med
wälgerningar. Bilder af O. åtfölja ofta Isis’ på
egyptiska monumenter, ibland andra på Isis-taflan.
Wanligen föreställes han under bild af et ungt barn,
stundom klädd i tunica, stundom lindad och betäckt med
en brokig drägt i form af spetsruta. I båda händerna
håller han en staf, med et fågelhufwud i öfra ändarna,
och en piska. Flere lärde tro at Orus är densamme som
Harpokrates, och at begge äro symboler af Solen.
Grekerne påstodo at deras Apollo war Egyptiernes Orus.
Apollo war ock, likasom O., skicklig i läkare- o.
spådomskonsten: och hos dem war han Solen, likasom O.
i Egypten; hos de gamle kallas han afwen ofta
Orus-Apollo.
ORÄTTVISAN (Sinneb. l.) en allegorisk figur, hwars
hwita robe är fläckad med blod; hon håller Themis’
swärd, men trampar under fötterna de krossade
lagtaflorna och afbrutna wågsskålarna. Grodan är
hennes attribun Se RÄTTVISAN.
OSCEN, se OSCINES.
OSCHOPHORIA, en högtid som Theseus stiftade af
tacksamhet derföre at han ej blef upäten af
Minotaurus, och at han genom detta widunders död hade
befriat sin fädernesbygd, Athén, ifrån den skändliga
skatt som konungen på Kreta hade ålagt. Någre säga at
O. stiftades til ära för Minerva och Bacchus, hwars
beskydd hade förskaffat Theseus segern. Plutarchus
säger at det war til ära för Bacchus och Ariadne, som
skaffade honom den tråd hwarigenom han ledde sig ur
labyrinthen, och kom til Athén under winbergningen.
Til ceremonierne wid denna högtid waldes unge
ädlingar, som klädde sig i flickdrägt, buro wingrenar
i händerna, och sprungo på det sättet ifrån Bacchi
tempel til Minervas; den som först kom fram til målet,
ansågs för segerwinrare och förrättade offret. – Denna
högtid firades öfwer hela Attika den 4:de eller 5:te
månaden, d.w.s. i Oct. eller Nov., emedan då uphörde
den ofruktbarhet som härjade Attika. Omqwädet i de
hymner som afsjöngos, war Bene! Hei! för at påminna
Grekerne hwad erfarenheten bort lära alla folkslag,
neml. at medgång och motgång följa på hwarandra, och
således at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
