Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oscilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
228
man bör misstro den förra, och ej bli förfwiflad i den
sednare.
OSCILLA kallades waxhufwuden som Herkules i Italien
offrade i stället för mennisko-offer. De woro äfwen
små menniskofigurer, på hwilka blott hufwudet war wäl
bildadt. Man helgade dem åt Saturnus, derigenom at man
lät dem widröra hans bildstod, eller ock uphengde dem
derpå. Efter denna helgelse upsatte de gamle dem
öfwerallt i husen, och äfwen ute på fältet, såsom et
ofelbart förwaringsmedel mot trolldom och hexeri. O.
kallades äfwen en liten föreställning af sjelfmördare,
dem man gungade i en repgunga, i öfwertygelse at denna
dallring skaffade hwila och lugn åt deras wålnader,
den de annars icke hade njutit. Namnet O. gafs äfwen
åt en masque af bark, som bönderne buro under sina
lekar, för at få et löjligare utseende.
OSCINES, fåglar af hwilkas sång eller läte Augurerne
togo sina spådomar, til ex. ufwen, korpen, kråkan;
hwaraf Oscinum bet. spådom af sådan fågelsång.
Hackspiken o. korpen woro både Oscines och Alites på
en gång. Se ALITES, PRÆPES.
OSINIUS, konung i Clusium.
OSIRIS (Egypr. M.) en af Egyptiernes stora
Gudomligheter, och som war allmännast dyrkad. Diodorus
säger at det funnits tre egyptiske Gudar as detta
namn. Den förste är Solen, en af de ewlga
Gudamagterna; den andre, en jordisk Gud, son af
Saturnus. Denne andre O. hade gift sig med sin syster
Isis, med hwilken han fick 5 barn, jordiska gudar
likasom fadern, och ibland andra en O., den tredje af
detta namn, och som äfwen gift sig med sin syster,
hwilken likasom modern hette Isis. Grekiska fåfängan
har tilegnat sig denna O. och gjort honom til son af
Phoroneus, konung i Argos. Grekiske häfdatecknare
säga, at då han lemnat riket åt sin broder Ægialeus,
gick han at bosätta sig i Egypten, der han regerade
med Isis i mycken endrägt, och båda sysslosatte sig
med at hyfsa fina undersåter, samt lära dem åkerbruket
och flera andra för lifwet nödwändiga konster.
Derefter föresatte han sig at inkräfta hela werlden,
mindre genom wapenstyrka, än genom intalelsens behag,
och begaf sig derföre i fält med en armé af qwinnor
och män, samt lemnade regeringen åt sin gemål Isis,
biträdd af Mercurius och Herkules, af hwilka den
förste war Förste Stads-Råd, och den andre
General-Guvernör. Han genomtågade först Ethiopien, der
han lät upkasta dammar emot Nilens öfwerfswämningar:
derifrån begaf hon sig til Arabien och Indien, och kom
slutligen til Europa, besökte Thracien och
närgränsande länder, samt utspridde öfwerallt sina
wälgerningar; återförde den tidens wildar til
borgerliga samhällets behag, lärde dem jordbruket,
samt at anlägga städer och köpingar, och återkom
öfwerhopad af ära, sedan han öfwerallt låtit upresa
pelare och andra minnesmärken, på hwilka inristades
hans bragder. Då han hemkom til Egypten, fick han
weta, at hans broder Typhon hade stämplat mot
regeringen och gjort sig frugtanswärd. O., som war
mycket fridsam, sökte at lugna den ärelystne, men war
icke säker för hans försåt. Se widare ISIS. – För at
bibehålla minnet as Osiris’ wälgerningar, wisade
Egyptierne honom Gudomlig ära, under namn af Serapis,
deras öfwergud; och som han hade lärt dem åker-bruket,
gåfwo de honom oxen til symbol. Han föreställdes med
et stags mitra på hufwudet, hwarunder twenne horn
framstucko. I wenstra handen höll han en staf som war
krokig i öfra ändan som en biskopskräkla, och i den
högra et slags piska med tre snärtar; detta skedde,
emedan O. ansågs för Solen, åt hwilken man äfwen gaf
en piska, för at drifwa på sina hästar. O. föreställes
också ofta med et hökhufwud, emedan, säger Plutarchus,
denne fågel har en skarp syn och en snabb flygt,
hwilket passar in på Solen. Stundom är han försedd med
en staf, emedan Egypten wid höstdagjemningen firade
Osiris’ ell. Solens stafs högtid, likasom hade denna
stjerna behöft något at stöda sig på under sin långa
bana. – Enligt Diodorus bet. O. en som har många ögon:
också kan man säga, at Solens strålar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
