Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Osogus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
230
af elfenbenskusten. När han dör, sammankallar konungen
sina kaboschirs (adelsmän som uteslutande sysslosätta
sig med handel), hwilka under ceremonien underhållas
på allmän bekostnad. Deras wal är fritt, och faller
wanligen på en beskedlig man, som isynn. förstår sig
på at förfardiga fetischer. De ikläda honom de tecken
som utmärka hans wärdighet, och bestå i en hop
sammanbundne fetischer, som betäcka honom ifrån hufwud
til fot. Så utrustad föra de honom i procession utåt
alla gator, sedan de likwäl börjat med at gifwa honom
en skänk af 1000 francs, som folket nödgats hopskjuta.
En Neger går framför honom och ropar at alla inwånarne
höra frambära någon offergåfwa åt den nywalde Osnon,
om de wilja äga någon del i hans förböner. I ändan af
hwar ön utsättes et tennfat at derpå lägga almosorna.
O. är den ende presten i landet. Hans syssla är at
göra de stora allmänna fetischerna, och at gifwa råd
åt konungen, hwilken aldrig företager något utan hans
tilstyrkan och samtycke; sjuknar konungen, får presten
del at öfwerläggningarne. I sträng köld, storm o.
slagregn, ropar folket at det fattas något för O., och
genast sker en betydlig insamling til hans förmån.
OSOGUS, ett as Jupiters tilnamn.
OSSA, et berg i Thessalien, rygtbart hos skalderne.
Centaurerne hade der sitt hemwist. Fordom utgjorde O.
och Olympus ett enda berg, men Herkules åtskiljde dem
genom dalen Tempe. Det war ett af de berg som jättarne
staplade på hwarandra för at bestorma himmelen.
OSSÆI BIMEMBRES, Centaurerne som bodde på berget Ossa.
OSSA-POLLA-MAUPS (Ind. M.) et namn hwarmed Ceilonerne
utmärka den Högste Guden; de antaga äfwen andra gudar
som äro Honom underdånige och utföra Hans wilja. Den
förnämste ibland dem är Buddu, densamme som Japanernes
Budsdo eller Chinesernes Fohi; hans syssla är at
frälsa menniskorna, och efter döden inköra dem i den
ewiga saligheten.
OSSILAGO, en Romersk Gudinna, som troddes göra nyfödda
barns ben stadiga och starka.
OSSILEGIUM, benens upsamlande efter et upbrändt lif,
hwilket förrättades af den dödes närmaste slagtingar
och wänner, som då woro omgjordade och hade twättat
sina händer. Man fuktade askan och sköljde de
oupbrända benen med mjölk, win eller wälluktande
watten, hwarefter de lades i en kruka kallad Ossuarium.
OSSIPAGA, OSSIPANGA, se OSSILAGO.
OST. Manes fördömde bruket af win och allt slags ost,
såsom skapade af den onda principen.
OSTADIGHETEN (Sinneb. l.) en ung flicka, klädd i et
lätt draperi som fladdrar för wädret. Hon stöder
händerna på et bräckligt rör, och hwilar ena foten på
et klot.
OSTASUS, en son af Uranus o. Gea.
OSYNLIGHET. De gamle woro öfwertygade at då Gudarne
kommo för at umgås med menniskor, uppenbarades deras
Gudom aldrig framtil, ell. i ansigtet, utan de gåfwo
sig til känna baktil i samma ögonblick de drogo sig
tilbaka. Sedan Neptunus talat med de båda Ajax under
skapnad af Calchas, blef han icke igenkänd före än
just då han gick sin wäg, och på sin gång bakifrån. Så
säger ock Jehovah åt Mose: “Du skall så fe mig på
baken; mitt ansigte kan man icke se,” 2 Mose-B.33:23.
På samma sätt gör Venus sig icke känd for sin son före
än då hon går sin wäg.
OSÄRBARHETEN war en egenskap som tillades flera
hjeltar, men icke i den äldsta mythologien. Homerus
aktar sig noga at göra sin Achilles osårbar. Sednare
tiders Skalder hafwa låtit honom få denna egenskap af
modern, derigenom at hon doppade honom i floden Styx.
Några graverade stenar föreställa Thetis hållande sin
son uphängd i en kettel.
OTACKSAMHETEN (Sinneb. lär.) Den föreställes af Ripa
allegoriskt under bild af en qwinna som håller twenne
huggormar, af hwilka den ena hugger den andra i
hufwudet. Man gifwer henne äfwen en gördel af murgrön,
emedan denna snyltwäxt slutar med at förstöra muren,
eller qwäfwa trädet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
