Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Ovissheten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
232
men warna dem för hotande faror; de underlåta aldrig
at följa de ingifwelser de fått, och offra derföre åt
sina fetischer eller demoner. De förlägga i Hafwet
deras sällhets- eller, osällhets-tilstånd, och tro at
en menniskas skugga är en werklig kropp, som en dag
skall wittna om deras goda ell. onda gerningar; denna
inbillade warelse kalla de Passador, den de söka at
genom offer göra sig bewågen, i den öfwertygelse at
skuggans wittnesbörd kan afgöra deras ewiga wäl eller
we. – Presterne i Benin påstå sig kunna uptäckå det
tilkommande, hwilket de göra förmedelst en kruka med
tre hål i botten, hwarifrån de draga et ljud som
gäller för orakel, och hwilket de tolka som de behaga;
men de straffas til lifwet, om de befatta sig med at
afgifwa orakel i stats- eller regerings-ärenden.
Dessutom är det wid strängt straff förbudet prinsarnes
prester (hofpredikanterne) at komma in i hufwudstaden.
Oaktadt dessa allwarsamma åtgärder emot altarets
tjenare, wisar regeringen dem wid wissa tilfällen en
artighet som sårar menskliqheten. I Benin är det et
antaget bruk at åt afgudarne offra missdådare, som
förwaras enkom för detta ändamål; de höra alltid wara
23 til antalet. Fattas det en ell. flere, hafwa
konungens embetsman befallning at stryka omkring
nattetid och gripa hwem helst de träffa; men de få
icke wara uplyste af den minsta ljusstråle. De gripna
slagtoffren öfwerlemnas åt presterne, som äro herrar
öfwer deras öde. De rike få köpa sig frie, äfwensom
deras slafwar, men de fattige slagtas owillkorligen.
OVISSHETEN (Sinneb. l.) Den föreställes under bild af
en qwinna, som på hufwudet har twenne wäderflöglar
wända i motsatt rigtning, och som går på et i jemnwigt
liggande gungbräde.
OVÄNSKAPEN (Sinneb. l.) en swartklädd qwinna, wäpnad,
tankfull, med dyster blick, blek och likfärgad panna,
stolt upsyn, arg, hotande, och hufwudet omgifwet med
lågor. Ripa låter henne hålla i en ål; Cochin en hund
och en katt; och andre twenne pilar, den ena upåt och
den andre nedåt wänd, egyptisk symbol af stridighet i
lynnen.
OXEN. 1. – Egyptierne woro de förste som bewisade oxen
och kon en dyrkan, hwaraf man igenfinner spår i
Indien. Denna religiösa wördnad gick öfwer til
Grekerne, som i de äldsta tiderna offrade endast unga
tjurar, hwilka ännu icke burit oket. I Roms första
tidehwarf afhöll man sig ifrån at döda en oxe som
arbetade i jorden. Lakedœmonerne offrade en oxe åt
Mars, när de wunno en seger genom list, och en tupp
när de wunno den genom styrka. Romerske triumfatorne
offrade åt Jupiter Capitolinus hwita oxar, födde i
Umbrien. När offeroxar hade endast några hwita
fläckar, färgade man dem helt hwita med kritat och en
sådan oxe kallades Bos cretatus. Templens portar
pryddes med hufwuden efter slagtade offeroxar, och
derföre äro altaren utsirade med detta djurets
hjernskål. Romarne kallade oxen, tjuren och unga
kalfwar stora slagtoffer. De woro de enda hwilkas horn
förgylldes til offren; Grekerne deremot förgyllde dem
äfwen på andra slagtoffer. – De fattige, som icke hade
råd at offra en lefwande oxe, offrade en af deg.
Bordsfötter och trefötter slutades ofta i form af
oxfötter, för ar utmärka styrka och bestånd. 2. –
(Alleg.) Detta kreatur war åkerbrukets tilhörighet.
Tre oxhufwuden på Isis’ bild utmärka de trenne årets
tider som äro tjenlige för jordbruket. Romarne satte
et oxhufwud på deras byggnader, såsom en symbol af
arbete o. tålamod. På gamla medaljer bet. en oxe eller
tjur med band på hornen, de offer der dessa djur
tjenade til slagtoffer. När de synas stångas,
tilkännagifwa de krig, ell. tjurfägtningar som gåfwos
til skådespel åt folket. Då Romarne wille utmärka en
coloni, föreställde de twenne oxar som drogo en plog,
emedan oxar nyttjades för at updraga omkretsen kring
den nya staden. Stundom ser man en ko o. en oxe under
samma ok; kon står på sidan åt staden, och oxen på den
andra sidan, för at utmärka huru qwinnorna böra
befatta sig med den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
