- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
234

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pachakamama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

234


De förnuftigare, ehuru Solens nitiske dyrkare, hade
likwäl en wida större aktning for P., den de ansågo
såsom lifwets första princip o. Werldsalltets själ.
Solen war deras synlige och närwarande Gud, P. den
osynlige; denne åkallades wid allt deras arbete. Då de
hade stigit upför någon brant backe, tackade de Honom
at Han hulpit dem upföre. När de kommit up, nedsatte
de den börda de buro, hwarefter de, såsom et slags
offergåfwa, ryckte hår ur ögonbrynen och blåste dem i
luften. De togo äfwen i munnen en ört kallad acca, den
de kastade i wädret, likasom för at offra åt deras Gud
det dyrbaraste de ägde. De offrade Honom til och med
små trästickor, halmstrån, kiselsten, eller en näfwe
jord om de ej hade något annat at bjuda. Man såg stora
högar af dessa offer uppe på spetsen af kullarna.
Under ceremonierne sågo de aldrig på Solen, emedan det
icke war henne, utan P., som de wisade sin hyllning.

PACHAKAMAMA (Peruv. M.) en Gudinna som fordom dyrkades
af folket i Peru. Man tror at det war Jorden som så
benämndes.

PACIFERA, fredbringande. På en medalj öfwer Marcus
Aurelius, kallas Minerva Pacifera, och på en öfwer
Maximinus läses Mars Paciferus.

PACIFICATOR, ett af Jupiters tilnamn.

PACTIAS, en Lydier och persisk undersåte, hade flyktat
til Cumæ, men utfordrades af Perserne. Cumæerne
rådfrågade Branchidernes orakel, som förklarade sig
emot flyktingen. Aristodikus, en af de förnämste
inwånarne i staden, och som icke war af samma tanke,
erhöll genom sitt anseende at man än en gång skickade
til oraklet, och at han sjelf blef en ibland de
deruterade. Oraklet gaf samma swar som förra gången.
Under det den missnöjde Aristodikus spatserade omkring
templet, roade han sig med åt släppa ut några fåglar
som der hade byggt sig nästen. I detsamma fick han
höra en röst ifrån helgedomen, som ropade:
“Wederstyggliqe dödlige! Huru djerfwes du jaga bort
härifrån dem som äro under mitt beskydd?” – “Store
Gud, swarade Aristodikus, och Du befaller oss at jaga
bort Pactias, som ställt sig under wårt beskydd.”
Skälet war bindande, och Guden drog sig ur spelet som
et nöt. “Jo, jag befaller det, swarade han, på det at
j, som ären ogudaktige warelser, måtte snarare förgås,
då i förolämpat Gudarne genom kränkning af
gästfrihetens lagar, och ej mera falla oraklet
beswärligt med edra angelägenheter.” Cumæerna, som
hwarken wille göra sig brottslige mot P., eller
utsätta sig för Persernes wapen, öfwertalade honom at
söka en fristad på ön Lesbos.

PACTOLIDER, nymfer i floden

PACTOLUS, en flod i Lydien som förde guldsand, hwilket
han hade at tacka Midas före. Se MIDAS. Denna flod
kallas nu Sarabat. Deri skall hafwa funnits en sten,
som, lagd bredwid en skatt, skrämde bort tjufwar genom
sina trumpet-toner. Också skall der hafwa wäxt en ört
som, doppad i smält guld, förwandlades sjelf til guld.

PADUA, en stad i Italien, så kallad efter grekiska
ordet petomai, flyga, emedan anläggaren förut frågade
Augurierne, ell. ock af latinska ordet petere, träffa,
emedan Antenor träffade med pil, telo petiit, en fågel
på stället der han anlade Padua.

PÆAN, 1. – hymner eller wisor som i början sjöngos til
Apollos och Dianas ära, i anledning af Gudens seger
öfwer ormen Python. Dessa sånger utmärkte sig genom
detta utrop: io Paian, et slags omqwäde som egentligen
betyder: ljunga dina pilar, Apollo. De sjöngos för at
winna Gudens bewågenhet under smittsamma sjukdomar,
dem man ansåg såsom en werkan af hans wrede. Sedermera
författades sådana hymner åt Mars, hwilka afsjöngos
wid flöjtmusik då man gick i krig; men efter segern
blef Apollo ensam deras föremål. Slutliqen sträckte
dessa sånger sig til alla gudarne: hos Xenophon
instämma Lakedæmonerne i en Pæan til Neptuni ära, och
man har af skalden Ariphron ifrån Sikyon en dylik til
Hygiæas ära. Store män hedrades äfwen med dessa
låfsånger. 2. – Ett af Apollos tilnamn, gif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free