Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Palatinus Mons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
238
bestämdt blott för de lärde; Augustus gjorde det til
et slags akademi, som blef en mötesplats för lärde
man, och der utwalde domare pröfwade nyss utkomna
arbeten i skaldekonsten; de som ansågos wärdiga at
komma til efterwerlden, blefwo på et hedrande sätt
förwarade och pryddes med författarens porträtt.
PALATINUS MONS, ett af de sju bergen hwarpå Rom är
bygdt. Romulus omgaf det med murar, emedan han och
Remus blifwit ditburne af herden Faustulus, och han
der såg 12 gamar, då Remus såg endast sex på
Aventinska berget. Somlige härleda detta ord ifrån
Pales, herdarnes gudinna, som der tilbads; någre från
Latini gemål Palantia; andre fran Pallanterne, bördige
från staden Pallantium i Peloponnesus, och som tillika
med Evandrus der bosatte sig; andre af twenne Pallas,
den ena farfar til, den andre son as Evandrus, och som
der hade sin graf; af Evandri dotter Pallantia, en as
Herkulis älskarinnor, och som blifwit begrafwen på
detta ställe; slutligen af Pallantia, en stad i
Arkadien, hwars namn Evandrus gaf åt sin nya coloni.
PALATUA, en Gudinna hos Romarne, så kallad emedan hon
troddes beskydda berget Palatinus. Hennes prest hette
Flamen Palatualis.
PALATUAL, offer för Gudinnan Palatua, så kalladt
emedan det gafs på berget Palatinus.
PALATUALIS FLAMEN, prest hos Gudinnan Palatua, så
kallad emedan hon troddes beskydda Palatium eller
kejserliga palatset.
PALES, en Gudinna för herdar, som dyrkade henne emedan
hon troddes bewara hjordarne från rofdjur o.
sjukdomar. Se PALILIA.
PALICI, twillingbröder, uptagne bland Gudarnes antal.
Nära floden Symœthus på Sicilien, hade Jupiter blifwit
kär i en Vulcani dotter Thalia eller Ætna 2. Som denna
nymf frugtade för Junos wrede, bad hon sin älskare
gömma sig i jordens innersta. Då hennes födslostund
war inne, upkommo ur jorden twenne barn, som kallades
Pglici. Hesychius gör dem til söner af Adramus. Nära
deras tempel lågo twenne små sjöar med kokande o.
swafwelhaltigt watten; de woro alltid fulla utan at
öfwerstiga sina bräddar, och kallades Delli, dem
folket trodde wara bröder til Palici, eller snarare
ansåg såsom den wagga ur hwilken de upstigit. Det war
nära intil dessa brunnar man aflade den högtidliga ed
Aristoteles omtalar. De som skulle gå eden, borde
förut rena sig; och sedan de ställt borgen at betala
om Gudarne dömde dem dertil, nalkades de bassinen, och
sworo wid den gudamagt som wakade deröfwer. Eden
skrefs på en liten trätafla,som f!öt om eden war
sannfärdig, men sjönk i motsatt fall, och menedaren
föll genast i wattnet, der han drunknade, dog ganska
plötsligt, förtärdes af en hemlig eld, ell. blott
förlorade synen. Detta ställe war äfwen en fristad för
illa behandlade slafwar; om deras husbönder åter togo
dem i tjenst, måste de förpligta sig at bemöta dem
mera menskligt, af frugtan för et rysligt straff.
Palicernes tempel war icke mindre rygtbart för sina
profetior; också woro deras altaren alltid betäckta
med frukt och skänker; til och med lefwande menniskor
offrades der; men denna osed blef sedermera afskaffad.
PALILIA, en fest som Romarne årligen firade den 21
April til Gudinnan Palis ära. Det war egentligen en
högtid för herdar, som firade den för at jaga wargar
ifrån boskapen. Folket renade sig den dagen med et
pulver af hästblod och aska efter en kalf som war
utskuren ur kon (eller ock nyfödd), samt efter
bönhalm. Om morgonen bittida röktes få- o. fårhus med
swafwel, säfwenbom, oljoträ och furu, lagda på en eld
af lagerträ. Sedan offrades mjölk, winmust och hirs,
hwarpå kalaset följde. Sent om aftonen gjordes elden
af halm, hwaröfwer landtfolket hoppade tre gånger
efter hwarandra. – När Romulus lade första grunden til
staden Rom dem 21 April, just då Gudinnan Palis fest
firades, sammanslogos twenne högtider som kallades
Palilia ell. Parilia, och firades til hennes ära, på
det hon skulle befordra boskapen til en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
