- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
244

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pancarpus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

244


nervas hela klädning, peplus, då fördes på et skepp
som gick på rullar, och drogs til Cereris tempel i
Eleusis. Denna procession biwistades af alla sorter
folk, gamla och unga, af båda könen, alla med
olivegrenar i händerna, til Gudinnans ära, som landet
hade at tacka för det nyttiga oljoträdet. Romarne
firade denna fest under namn as Quinquatria.

PANCARPUS, Romerska skådespel, der besoldade karlar
stridde mot wilddjur på amfiteatern. De woro i bruk
ända til kejsar Justinianus, men böra icke förblandas
med Sylva. Detta ord nyttjades äfwen i Athén om et
offer hwarwid nyttjades allt slags frukt, och som
deraf kallades Pankarpos Thysia.

PANCHÆA, en ö (landskap) i rika Arabien, rygtbar för
sin fruktbarhet, sitt watten och öfriga härligheter,
och som stod under beskydd af Jupiter Triphylius,
hwilken der hade et prägtigt tempel. Slätten hwarpå
det låg, war helgad åt honom, och kallades Urani wagn,
ell. Olympus Triphylius. Det sades at då Uranus hade
regeringen öfwer werlden, roade det honom at begifwa
sig til detta berg för at betrakta himmelen och
stjernorna.

PANCLADIA, en högtid som Rhodierne firade då winträden
skuros.

PANCRATES, den allsmägtige, ett af Jupiters tilnamn.

PANCRATIS ell. PANCRATO, dotter af Aloeus o.
Iphimedia, war syster til de rygtbare Aloiderne. Hon
blef bortsnappad af en trupp stråtröfware, hwars
anförare hette Butes. De twistade om hwem hon skulle
tilhöra, då hon tilföll Agussamedes, men Aloiderne
twingade honom at återlemna sitt rof.

PANDA. Romarne hade 2:ne Gudinnor med detta namn. Den
första, för hwilken man hyste en synnerlig wördnad,
kallades så emedan hon öppnade wägen och war de
resandes Gudinna. De åkallade henne isynn. då resan
war farlig, eller när det war swårt at komma dit man
ärnade sig. Den andra war Fredsgudinnan, som kallades
så emedan hon öppnade stads portarna. Ælius tror at P.
war den samma som Ceres, och at hennes namn koin af
pane dando, emedan hon gaf bröd åt menniskorna, och
man bjöd bröd åt dem som inträdde i hennes tempel.

PANDÆA, 1. – dotter af den Indiske Herkules, fick af
sin fader et konungarike til lifgeding, hwilket hon
gaf sitt namn, och som, enligt Plinius, war det enda
rike i Indien som styrdes af qwinnor. 2. – Dotter af
Saturnus o. Luna, war öfwermåttan skön.

PANDAMATOR, allkufwaren, ett af Vulcani tilnamn.

PANDAREUS, PANDARUS, 1. – son af Lykaon, en af de
rygtbaraste krigshöfdingar som tågade til Trojanernes
hjelp emot Grekerne. Homerus säger at Apollo sjelf
skänkte honom båge och pilar, och lät honom spela en
betydande roll. Han sårade Menelaus, och hade säkert
dödat honom, så framt Minerva icke afwändt skottet, P.
stupar slutligen för Diomedes, den han likwäl gifwer
en lått blessyr. 2. – Son af Alkanor I. och Hiera 3,
samt broder til Bitius. Virgilius, som gifwer honom en
jätte-gestalt, beskrifwer huru han med sina breda
axlar bänder portarna til Trojanska lägret, så at de
slå igen och hindra Nutulerne at intränga; men
olyckligt instänger han Turnus, och denne klyfwer
Pandari hufwud, sedan han förut dödat Bitias. 3. – Son
af Merops, hade tre döttrar, Merope, Kleothera o.
Aëdon. Dessa prinsessor förlorade sina föraldrar genom
Gudarnes wrede, men Venus förbarmade sig öfwer de
faderlösa, och drog försorg om deras upfostran. De
andra Gudinnorna täflade at öfwerhopa dem med
wälgerningar. Juno gaf denn wishet och skönhet, Diana
en wacker wäxt, Minerva lärde dem alla slags
fruntimmers-arbeten; och närde blefwo fullwäxta, begaf
Venus sig åter til himmelen, för at bedja Jupiter
bestyra at de blefwo wäl gifta. Men medan Venus war
borta, röfwade Harpyerna bort flickorna och lemnade
dem åt Furierna. Pausanias säger at de hette Camira
och Clytia. Enligt honom war P. ifrån Miletus på Kreta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free