- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
253

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Parassurama ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

253


PARASSURAMA (Ind. M. ). Wischnus namn under hans 8:de
incarnation.

PARASTATES, gynnaren, et Herkulis tilnamn.

PARAXATI (Ind. M. ), en Gudinna skapad af Gud sjelf,
moder til Brahma och hans äldste son, med hwilken hon
gifte sig. Hennes twå andra söner woro Wischnu och
Rutrem.

PARCERNE, Gudomligheter, som de gamle trodde förestå
lif och död, och ansågos hafwa den mest oinskränkta
magt af alla. De styrde enwäldigt öfwer menniskornas
öden: allt som hände i werlden stod under deras wälde;
och denna magt war icke inskränkt blott inom at spinna
wara dagars tråd, ty under dem lydde äfwen de
himmelska sferernes rörelse och harmonien af werldens
beståndsämnen. De woro tre systrar, Clotho, Lachesis
och Atropos. Mythologerne äro lika litet ense om deras
namn, som om deras härkomst. Sedan Hesiodus låtit dem
framfödas ot Natten, utan någon Guds tilhjelp,
motsäger han sig, och låter dem födas af Jupiter o.
Themis, hwilket Apollodorus äfwen säger. Orpheus, i
sin hymn til dem, kallar dem döttrar af Erebus; och
Lykophron säger at de äro födde af Hafwet och Zeus.
Älskade af denne, som gaf dem stora privilegier,
understödde de honom med framgång i kriget emot
jättarne, då Agrius och Thaon stupade för deras hugg.
En annan gör dem til döttrar af Nödvändigheten och
Ödet. Cicero, efter Thrysippus, påstår at de sjelfwa
woro denna stränga Nödvändighet som oss regerar; och
Lucianus förblandar dein ofta med Ödet. Om deras antal
war man icke heller ense. Gamle författare räkna Opis
ibland deras antal. Nemesis och Adrastea äro, enl.
Pharnutus, äfwen ibland dessa Gudinnor, och indelas på
följande sätt: den första rättade ödets orättwisa, den
andra war likasom werkställarinna as den himmelska
hämnden och utdelade belöningar åt de dygdige.
Pausanias omtalar tre helt andra Pareer: Venus Urania,
den äldsta af alla, Fortuna och Ilithyia, den Pindarus
gör blott til deras sällskapsdame. Proserpina, ell.
den Stygiska Juno, är också ibland deras antal,
emedan, enligt de bästa forntidens författare, hon
ofta twistar med Atropos om den sysslan at avklippa
wara ödens tråd: ty man kunde icke dö, innan hon hade
afklippt det hårstrå hwarmed wi hängde fast wid
lifwet. – Man trodde werkligen at P. förestodo
hjeltars födelse. De mottogo Meleager när han kom til
werlden. Pindarus säger at Apollo bad dem hjelpa
Evadne när hon framfödde Hyamus. Philostrates berättar
detsamma om Clotho, som war närwarande då Jupiter
återgaf lifwet åt Pelops; och Catullus säger, at
Achillis födelse hedrades af deras närwaro. Man ansåg
dessa Gudinnor så gynnande för barnsängsqwinnor, at
Lucina, som åkallades i detta afseende, betydde ofta
ingen annan än den ena af P. Derföre kallades hon i
Achaia Spinnerskan, och i en hymn af Lysias til denna
Gudinnas ära kallas hon den rygtbara och mägtiga
Pareen. – Enligt Orpheus bodde de i en mörk grotta i
Tataren. Pluto gjorde dem til fina tjensteandar. Han
kallades äfwen deras ledsagare, och Olympia hade åt
honom inwigt et prägtigt altare under detta namn.
Claudianus föreställer dem liggande wid Plutos fötter,
för at afstyrka honom ifrån at bekriga Jupiter.
Ovidius låter dem bebo et palats der alla menniskors
öden äro så inristade i jern o. koppar, at hwarken
Jupiters åska, ell. himlakropparnes rörelse, ell. hela
naturens omstörtning kunna utplåna dem. Filosoferne,
och ibland andra Plato, gifwa dem til hemwist de
himmelska sfererna, der de föreställas med hwita
stjärnbeströdda dräkter, kransar på hufwudet, sittande
på throner af et bländande sken, och instämmande i
Sirenernas sång. – Ofta övertalande och vältaliga
hugswalade P. Proserpina öfwer det wåld som emot henne
war begånget; de lindrade Ceres’ sorg öfwer förlusten
af hennes dotter; och då hon blef förolämpad af
Neptunus, war det i anledning af deras böner hon
samtyckte at öfwergifwa en grotta på Sicilien der Pan
hade uptäckt henne. Alltid oföränderliga i deras
beslut, höllo de denna märkwärdiga tråd, symbolen af
lifwets lopp.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free