Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Peleus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
267
piter har warit, är, och skall blifwa. O store
Jupiter! genom din tilhjelp gifwer jorden oss sin
frukt; wi kalle henne billigt wår moder.” De bodde hos
Dodonéerne.
PELEUS, Achillis fader, war son af Æacus I. och nymfen
Endeis. Dömd til en beständig landsflykt tillika med
sin broder Telamon, derföre at han af misstag dödat
deras broder Phocus, sökte han en fristad i Phthia,
der han gifte sig med Antigone, dotter af kon.
Eurytion I, som i hemgift gaf honom tredjedelen af
sitt rike. P., bjuden at deltaga i jagten på
Kalydoniska wildswinet, for dit med sin swärfar, som
han hade den olyckan at döda, i det han kastade sitt
spjut emot wildswinet; åter et mord som twingade honom
at gå i landsflykt. Han begaf sig til konung Akastus i
Jolkos, hwilken lät honom undergå
försonings-ceremonien. Men en ny händelse störde hans
lugn äfwen wid detta hof. Drottningen Kretheis blef
kär i honom, men som han war känslolös, anklagade hon
honom hos sin gemål, och föregaf at han welat förföra
henne. Akastus lat leda honom hastad och bunden up på
berget Pelion, och befallte at han der skulle wara
utsatt för wilddjuren. P. fann tilfälle at slita sina
band, och med tilhjelp af några wänner, Jason, Castor
och Pollux, inträngde han i Jolkos och dödade
drottningen. Fabeln säger at hans farfader Jupiter
hade låtit lösbinda honom genom Pluto, som gaf honom
et swärd, med hwilket han hämnades denna qwinnas
elakhet och grymhet. – I andra giftet hade P. ägtat
Thetis, och fick med henne sonen Achilles. Han
skickade honom och sin sonson Pyrrhus i spetsen för
Myrmidonerne til Troias belägring. Homerus säger, at
han lofwade åt floden Sperchius Achillis hår, om han
lyckligen återkomme til fäderneslandet. P. öfwerlefde
detta krig i flera år. I Euripidis Andromache wisar
den gamle P. sig wid samma tid då Menelaus och
Hermione ärna döda Andromache: han befriar henne efter
en häftiq träta, hwarunder begge prinsarne bli
owettige på hwarandra. Kort derefter får han
underrättelse om Pyrrhi bedröfliga frånsälle, blir
förtwiflad och önskar sig wara begrafwen under Trosas
ruiner. Thetis kommer för at trösta honom, o. lofwar
honom at bli gudomlig; befaller honom derföre at
begifwa sig til en grotta på de Lyckliga öarne, der
han skall emottaga Achilles förgudad, och lofwar at
komma dit med 50 Nereiden, för at föra bort honom
såsom sin gemål til Nerei palats, samt göra honom til
Halfgud. Inwånarne i Pella offrade åt P., och hwart år
slagtades åt honom en menniska.
PELEGON, ifrån Macedonien, son af floden Axius och
Peribæa, war fader til Asteropæus.
PELETHRONII, Lapither, som först upfunno konsten at
rida.
PELETHRONIUS, konung öfwer Lapitherne, upfann betslet
och sadeln.
PELIADERNE, döttrar af Pelias.
PELIAS, 1. – son af nymfen Tyro och Neptunus,
inkräktade thronen i Jolkos ifrån sin broder Æson, o.
twingade honom at lefwa som enskilt man; men då han af
oraklet i Delphi fick weta, at han skulle stötas ifrån
thronen af en prins utaf Æolidernes blod, ansåg han
sin brorson Jason, såsom den hwilken oraklet menade,
och sökte på allt sätt at rödja honom ur wägen. Han
njöt under hela lifstiden sitt inkräktade wälde, lät
döda Æson och hans gemål, och dog i en hög ålder,
lemnande kronan åt sin son Akastus. Då Argonauterne
kommo tilbaka, firade de til hans ära begängelselekar.
Ovidius och Plato berätta hans dödssätt helt
annorlunda. – Då Medea förstått hemligheten at
föryngra Jasons fader, forwånades Pelias’ döttrar
öfwer detta underwerk, och bado henne anwanda samma
konst på deras fader. För at hämnas sin swärfader och
P:s inkräktning, tilböd Medea dem sin tjenst. Först
tog hon i deras närwaro en gammal wädur, högg den i
stycken och kastade honom i grytan; sedan hon dertil
blandat några örter, tog hon up den, och wisade honom
förwandlad til et ungt lam. Hon föreslog at göra samma
försök med konungen, skar sönder honom på samma sätt,
och lade honom i en gryta med kokhett watten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
