Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Penetrale ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
271
natten ref up hwad hon hade wäft om dagen; hwaraf
uttrycket: Penelopes wäf, om arbeten som aldrig bli
färdiga. – Wid sin afresa hade Ulysses sagt åt P. at
om han icke återkomme ifrån Trojas belägrina, då hans
son wore skicklig at sjelf öfwertaga regeringen,
skulle hon til honom öfwerlemna riket och palatset,
ock wälja sig en ny gemål. Tjuge år woro förflutna, då
hennes egna slägtingar började öfwertala henne at
gifta sig. När hon slutligen icke kunde dröja längre,
föreslog hon sina friare, på Minervas ingifwelse, at
med båge skjuta ned en ring, och lofwade at gifta sig
med den som först spände Ulyssis båge, och först stöt
sin pil genom alla de uphängda ringarne. Flere
försökte at spänna bågen, men det wille icke lyckas.
Ulysses ensam, som hemkom förklädd til tiggare, spände
bågen och stöt ihjel alla friarne. När man sade P. at
hennes gemål war hemkommen, wille hon icke tro det;
hon tog också kallt emot honom, af frugtan at man
wille narra henne genom en bedräglig likhet; men sedan
hon genom de oswikligaste bewis blef öfwertygad at det
war Ulysses, öfwerlemnade hon sig åt den häftigaste
glädje och kärlek. – P. anses wanligen såsom den
fullkomligaste modell för ägta tro. Likwäl har hennes
dygd icke warit fri från förtal. Pausanias säger, at
Arkadiernes tradition om P. icke stämmer öfwerens med
Thesprotiens skalder. Desse föregifwa, at efter
Ulyssis hemkomst, skänkte P. honom en dotter som hette
Polyportha; men Mantinéerne påstå, at då hennes man
beskyllde henne at hafwa infört oordning i huset, blef
hon bortkörd; at hon begaf sig til Sparta, men återkom
til Mantinea, der hon slutade sina dagar. Man har
äfwen sagt, at innan hon blef gift med Ulysses, hade
Mercurius, förskapad til bock, öfwerraskat henne då
hon waktade sin faders hjordar, o. gjort henne en
liten kidling, sedermera Guden Pan; men man bör icke
förblanda drottningen på Ithaka med nymfen P. som blef
Pans moder.
PFNETRALE, det innersta rummet i huset, der
Husgudarnes bilder stodo, som derföre kallades.
PENETRALES DII, Penaterne eller Husgudarne.
PENEUS, son af Oceanus och Tethys, en flod i
Thessalien, som flyter ifrån berget Pindus, emellan
berget Ossa och Olympus, och fuktar dalen Tempe. Den
är namnkunnig hos Skalderne, som diktat at på dess
stränder förwandlades Daphne til lagerträd.
PENIA, Fattigdoms-Gudinnan. Plato berättar, at en dag
när Gudarne höllo et stort kalas, hade rikedoms-guden
blifwit pirum och lagt sig at sofwa wid salsdörren, då
P., som kommit dit för at samla qwarlefworna efter
måltiden, kom til honom, behagade honom och fick sonen
Cupido.
PENIN, se PENNINUS.
PENITENTER (Ind. M.) Detta ord tages hos Indianerne i
dubbel mening. Först utmärker det en klass af
menniskor eller warelfer begåfwade m. öswernaturliga
förmögenheter, mägtige nog at hålla Gudarna stången,
hwilka det war nog at samla sig för at känna det
förflutna och förutse det tilkommande, och hwilkas
utomordentliga botöfningar hade samma werkan på
stjernor och planeter, som trollkarlarnes
beswärjningar. För det andra är det en klass munkar,
som nu för tiden göra sig en ära af at taga til
föredömen forntidens namnkunniga P. Desse äro hos de
hedniske Indianerne detsamma som Fakirerne hos
Mongolerne: fanatismen bringar dem at öfwergifwa allt,
för at tilbringa et uselt och eländigt lif. De fleste
äro af Schiwas sekt; det enda husgeråd de kunna hafwa,
är en Lingam, åt hwilken de beständigt helga deras
dyrkan, och en tigerhud på hwilken de ligga. De utöfwa
mot sin kropp allt hwad en urfinnig fanatism kan
ingifwa. Somlige sönderslita sig med piskhugg, ell.
fastsmida sig wid foten af et träd med en kedja, den
endast döden kan bryta; andre göra det löftet at hela
sin lefnad bibehålla en beswärlig ställning, t.ex. at
alltid hålla händerna knutna, så at naglarne, som de
aldrig klippa, med tiden trånga twersigenom händerna.
De finnas som alltid hålla armarne i kors öfwer
bröstet, ell. händerna uplyftade öfwer hufwudet, så at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
