Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Philostephanos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
291
utmärker Theorien, och den andra Praktiken. Han
föregifwer at denna symbolista bild wisat sig för
honom såsom en qwinna, hwars strålande anlete och
eldfulla ögon bebådade någonting gudomligt. Hennes
wäxt tycktes wara menniskors wanliga; stundom uplyfte
hon hufwudet til himmelen och undandrog sig de swaga
dödliges blickar – Cochin afmålar Philosophien såsom
em wacker qwinna försänkt i djupt begrundande; hon är
enkelt klädd, håller en spira i ena handen och en bok
i den andra, arbetar at komma upför et swårt och
stenigt berg, samt stöder sig på Förnuftets betsel. –
I et allegoriskt ämne af B. Picart som föreställer
Religionens öfwerensstämmelse med Ph., har den
symboliska figuren åtskilliga attributer, som utmärka
de fyra delarne deraf. Hon är krönt med en
stjernkrans, för at utmärka fysiken. En spira i
wenstra handen bet. moralen. Twå små Genier stå
bredwid henne; den ena håller en orm som biter sig i
stjerten, en symbol af ewigheten, hwilket utmärker
metafysiken; och den andre bär en probersten, för at
uttrycka logiken, hwars föremål är at skilja det sanna
från det falska. 2. – MORALISKA (Sinneb. l.). En
älskanswärd qwinna, men af wördnadsbjudande utseende,
håller et wattenpass i ena handen, och med den andra
et tygladt lejon, som ligger undergifwet och
wördnadsfullt wid dess fötter.
PHILOSTEPHANOS, som älskar kronor ell. kransar, et
Apollos tilnamn.
PHILOTIS, 1. – en af Nattens döttrar som, enligt
Hesiodus, utmärkte missbruket af könskärleken. 2. – En
slafwinna, som med sina kamrater hjelpte Romarne at
besegra Fidenaterne. Se CAPROTINA.
PHILOTTUS, et namn som någre författare gifwa åt
Niobes man.
PHILOZOE, gift med Tlepolemus, firade begängelselekar
efter honom, sedan han stupade wid Troia.
PHILTRUM, en dryck som troddes befordra älskog. De
gamle, som kände dess bruk, åkallade, under dess
förfärdikande, afgrundens gudamagter. Ingredienserne
woro åtskilliga örter och ämnen, såsom fisken Remora,
wissa grodben, stenen astroites och isynnerhet
hippomanes eller brunstslem. Delrio, som räknar
kärleksdrycken ibland trolldom, tillägger at man
derwid äfwen nyttjat menniskosäd, reningsblod,
nagelspån, metaller, ormar, inelfwor af fiskar och
fåglar, samt at deri stundom blandades wigwatten,
grädda, reliker, bitar af kyrkoprydnader o.d.
PHILYRA, 1. – dotter as Oceanus, blef Saturni
älskarinna. Gudens gemål Rhea kom öfwer dem, då
Saturnus måste förskapa sig til häst och skynda sig
undan; och P. strök omkring i Pelasgernes berg, der
hon framfödde Centauren Chiron. Hon fröjde til den
grad öfwer at wara moder för et sådant widunder, at
hon bad Gudarna förwandla henne; och hon blef et
lindträd. 2. – Gift med Nauplius, och moder til
Palamedes.
PHILYREIUS, PHILYRIDES, Chiron, son af Philyra.
PHIMACUS, en herde soni underhöll Phloktetes.
PHINEUS, 1. – son af Agenor, regerade i Salmydessos i
Thracien: han hade gift sig med Cleobula 1, och fick
med henne twå söner, Plexippus och Pandion. Men när
han sedermera öfwergaf henne, för at gifta sig med
Dardani dotter Idœa, wille denna styfmoder göra sig af
med styfsönerne, och anklagade dem at hafwa welat
wanärå henne, då den lätttrogne Ph. lät sticka ögonen
ur dem. För at straffa honom begagnade Gudarne sig af
Nordanwädret, at beröfwa honom synen. Wid samma tid
öfwerlemnades han åt Harpyernes förföljelse, hwilka
bortsnappade all maten på Phineus’ bord, ell. skämde
bort allt hwad de widrörde, och plågade honom med en
ryslig hunger. Då Argonauterne kommo til P., blefwo de
wäl emottagne af honom, och erhöllo ledsagare som
lotsade dem fram emellan de Cyaneiska klipporna. Af
erkänsla befriade de honom ifrån Harpyerne, dem de
lagade på flykten. Diodorus säger at Herkules hade
bedt P. sätta i frihet de twenne prinsarne som han
kastat i fängelse i menat då han icke godwilligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
