- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
326

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prahdi ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

326


til ett enda. Det är en qwinna af ädelt utseende,
prägtigt kläds, med gyldene krona, i wenstra handen
planen til en kostbar byggnad, och den högra stödd på
en bildstod af Pallas.

PRAHDI (Siam. M.), et slags bönkapell ell. allmän sal
i hwarje talapoin-kloster. Det är försedt med små
luckor hwarigenom dagen insläppes.

PRAH-PRUMB, en afgud hos folket på Camboja.

PRAKTIKEN (Sinneb. l.) Ripa har föreställt den som en
gumma, med lutande hufwud, en passare i ena handen,
och et wåglod i den andra, samt klädd i arbetskläder.
Gravelot ger sin figur et winkelmått och en passare.
Et öga i en hand, liggande på stenen som tjenar henne
til bord, uttrycker den noggrannhet som en fulländad
werkställighet fordrar; och likasom lampan och
sköldpaddan äro symboler af arbete och trägenhet, så
är den på bordet ritade cirkeln en symbol af den
fullkomlighet hwartil praktiken bör sträfwa.

PRA-MOGLA, en rygtbar lärjunge af Sommona-Codom hwars
bild Siameserne ställa til höger bakom mästarens. De
berätta, at P., rörd af de olyckliges böner i
helwetet, kullwräkte jorden, och samlade i sin flata
hand all helwetes eld, i full föresats at släcka den.
Men det war icke så lätt at utföra detta kärlekswerk.
Elden i handen brann så förbannadt at den uttorkade de
djupaste floder; allt som kom dem nära, brann up i
ögonblicket. P. blef brydd, tog sin tilflykt til
Sommona-Codom, och bad honom släcka den eld hwarwid så
många otalige olycklige stektes. Detta war werkligen
et lapprisgöra för denne, som war ofantligt heligare
än sin lärjunge; men denna gång rådfrågade han mera
sin klokhet än sitt ömma hjerta: han befarade at om
menniskorna icke mera hejdades af frugtan, skulle de
öfwerlemna sig åt de rysligaste utswäfningar; och för
sjelfwa mensslighetens eget bästa wägrade han
lärjungen den nåd han begärde.

PRA-RAFI (Siam. M.) eremiter, om hwilka Siameserne
berätta underbara saker. De föra en ganska helig och
sträng wandel,på ställen fjerran aflägsna från
menniskor. De sägos hafwa en fullkomlig kännedom om
naturens mest förborgade hemligheten om konsten at
göra guld och andra ädla metaller. Alla dessa
hemligheter ära med stora bokstäfwer graverade på
murarne som omgifwa werlden. Se VERLDENS
SKAPELSE(SYSTEMET OM, 20; och det är der de hemta sin
uplysning, genom den lätthet de hafwa at komma dit.
Det finnes icke något underwerk som öfwergår deras
krafter. De antaga alla slags former, uphöja sig i
luften och begifwa sig hwart de behaga. Men ehuru de
kunna göra sig odödlige, emedan de känna alla medel at
förlänga sin lifttid, offra de den likwäl åt Gud hwart
tusende år, derigenom at de friwilligt upoffra sig
sjelfwa åt Honom på et bål, utom en enda, som blir
qwar för at upwäcka de andra. Det är lika farligt som
smart at råka dessa underbara eremiter. Talapoinermes
böcker underwisa likwäl om wägen och sättet at komma
til de ställen som af dem bebos.

PRASIÆ, en stad i Attika, rygtbar genom et
Apollotempel, dit man skickade förstlingen som man
wille helga åt denna Gud på ön Delos.

PRASUM, en liten stad på Kreta, med et tempel åt
Jupiter Dictans.

PRASTIA, en hamn på Peloponnesus, i hwars grannskap
war et tempel upbygdt åt Ino, der et rygtbart orakel i
drömmar upräckte framtiden.

PRATSAMHET (Sinneb. l.) Denna last är i et gammalt
grekiskt epigram utmärkt genom en spillkråka.

PRAVARTI (Ind. M.), en klass af religiösa dygder, som
innefattar twenne artiklar, neml. Ischetam o. Burtam.
Den förra innehåller de handlingar som äro gjorda wid
religiösa ceremonier; men at bygga tempel och allmänna
herbergen för resande, at uttappa träsk, plantera
alléer, o.d.: alla dessa goda werk och gerningar
kallas Burtam; de som dem utöfwa skola dö under den
tid solen närmar sig til söder, och om natten före den
dag då månen är i andra qvarteret; efter döden komma
de til månens land, der de blifwa lycklige allt efter
deras förtjenster. Se NIVARTI.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free