- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
327

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Praxidice ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

327

PRAXIDICE, 1. – en Gudamagt hos de gamle, som för
menniskorna utmärkte den rätta medelwäg de borde hålla
i tal och gerningar. Det är Gudinnan för hofsamhet,
beskedlighet och måttlighet. Hesychius, som beskrifwer
henne såsom den Gudomlighet, hwilken lägger sista
handen wid gerningar o. ord, säger at hennes bilder
bestodo blott i et hufwud, för at utmärka huru det är
hufwudet allena som bör regera menniskan. Af samma
skäl offrades åt henne endast hufwudet af slagtoffren.
Då Menelaus återkom ifrån Troja, helgade han et tempel
åt denna Gudinna och åt hennes båda döttrar, Enigheten
och Dygden, under det enda namnet Praxidice. Hennes
fader war Soter ell den widmagthållande Guden, och
hennes döttrar Homonoe (Endrägten) och Arete (Dygden).
Alla Gudinnans tempel woro öppna ell. utan tak, för at
utmärka at all wishet kommer ifrån himmelen, wishetens
enda källa. Någre hafwa förblandat henne med
Alalkomenia, andre med sjelfwa Minerva. Somlige hafwa
äfwen påstått at hon war densamma som Laverna. 2. – En
nymf, moder til Cragus.

PRAXIDICER, 1. – Inwånarne i staden Aliartus kände,
enligt Pausanias’ upgift, flera Gudinnor under detta
namn, som hade et tempel i Messenien: en ed wid dessa
gudomligheter, kunde aldrig brytas. 2. – Minervas
ammor. De woro döttrar af Ogyges, och hette:
Alalkomenia, Aulis och Telsinia.

PRAXIERGIDER, prester i Athén, som samma dag Plynteria
inträffade, firade mysterier som höllos hemliga.

PRAXIS. Under detta namn hade Venus et tempel i Megara.

PRAXITHEA, 1. – dotter af Phrasimus o. Diogenia, och
gift m. Erechtheus , med hwilken hon hade tre söner,
Cekrops, Pandarus och Melion, samt fyra döttrar,
Proerisa, Creusa, Chthonia och Orithyia 3. 2. – Dotter
af Erechtheus, offrades af sin fader tillika med
twenne systrar, för at åtlyda et orakels befallning.
3. – En dotter af Thestius, hade med Herkules sonen
Nephus.

PRAW (Ind. M.) Detta ord som på Avaspråket bet. Herre,
är epiteth för en helig byggnad. Det är äfwen en titel
för fursten och preston; och ofta nyttjas den af en
ringare när han talar wid sin förman. Se PHRA.

PREMA, en romersk Gudinna, med tilnamnet Mater, som
hindrade en ung hustru at krångla när mannen wille
fullgöra sin ägtenskapspligt.

PRESBON, son af Phryxus. Enligt Pausanias kom han åter
i besittning af sin farfaders stater.

PRESTEMBETET. Det tilhörde fordom familjecheferne och
öfwergick derifrån til cheferne för folken. Hos
Grekerne förrättade Furstarne det mesta af det som
tilhörde prestembetet;derföre buro de alltid bredwid
swärdet en knif hängande i fodral, hwilken ensam war
för detta ändamål. Sedan war det hela familjer, hwilka
det ensamt ålåg at hafwa wård och inseende öfwer
offren och wissa Gudomligheters dyrkan. Se DADUCHI,
LYCOMEDES. – Hos Romarne börjades presters inwigning
på samma gång som Gudarnes dyrkan; och Romulus utwalde
twå personer af hwar Curia, dem man hedrade med
prestwärdigheten. Numa, som ökade Gudarnes antal,
ökade äfwen deras presters antal. I början
anförtroddes detta höga kall endast åt Patricier; men
folk-tribunerne werkade så mycket, genom skrik och
intriger, at Plebejerne dettogo med adeln nästan i
alla delar af prestembetet. I början utwaldes desse
prester af det Collegium i hwilket de ingingo, men
sedermera företog Tribunen Licinius Crassus sig at
öfwerföra denna rättighet på folket, dock utan
framgång. Domitius Ahenobarbus gick sedan lyckligt
igenom med saken. Folket erhöll således walrättighet,
och Collegerne endast at uptaga dem i sin corps. Då
Sulla blef Dictator, ställde han allt på gamla foten,
och fråntog folket den rättighet det tilwållat sig.
Men denna förändring warade icke länge: Tribunen Atius
Labienus uplifwade lagen Domitia, hwilken Marcus
Antonius åter uphäfde; och slutligen tilwållade
kejsarne sig den rätt, som folket och Pontifex hade
sökt at frånrycka hwar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free