Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Prof ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
334
til presten, som gaf henne at dricka et wisst watten,
hwaraf hon dog om hon war brottslig. – När en af
Gallerne på samma sätt misstänkte sin hustru, twingade
han henne at kasta i Rhenfloden de barn som blifwit
födde under ägtenskapet. Sjönko barnen, ansags qwinnan
brottslig och dömdes til döden. Kunde barnen krafla
sig fram til stranden, så war modern oskyldig. –
Eldprofwet är ännu i bruk i konungariket Siam. Man
gräfwer en grop hwart bygges et bål jemnhögt med
kanten af gropen. Så snart den blifwit fylld med
brinnande kol, föras parterne dit barfotade. De
hwilkas fötter skadas af elden, anses hafwa orätt. Twå
karlar gå wanligtwis bredwid den som tagar öfwer
elden, och trycka honom på axlarna, at han ej för
hastigt må slippa undanprofwet. La Loubere påstår at
denna tryckning minskar eldens werkan under fötterna;
och som Siameserne gå barfotade, begriper man lätt at
detta prof är på intet wis afgörande. Densamma kan
sägas om profwet med sjudande olja, hwari begge
parterne doppa handen. Den som icke skadas af elden,
har alltid wunnit. I Siam finnes et annat sätt at
intyga rättwisan af sin sak. Båda parterne nedstiga i
wattnet, i det de glida utföre en lång stång, i
hwilken de hålla sig så fast de kunna. På det sättet
hålla de hufwudet under wattnet, och den winner som
uthärdar längst dermed. Ofta, för at afgöra en sak,
begagnas piller, som munkarne enkom tillaga, och öfwer
hwilka de uttala wissa förbannelse-formler. Man låter
båda partenna nedswälja några piller, som äro werkliga
kräkmedel. Dem hwars mage förmår at längst behålla
dem, winner processen. Det mest barbariska profwet i
samma land, är med tigrarne. Konungen öfwerlemnar de
twistande åt dem, och den som af dem spares en wiss
tid, anses wara oskyldig. Blifwa begge upätne, så äro
de begge brottslige.– På kusten af Malabar plägar man,
för at uptäckt, sanningen i brottmål, betäcka den
anklagades hand med et bananasblad, och sätter derpå
et glödande jern; öfwer upsyningmannen för konungens
twättare inlindar derefter den anklagades hand i en
servet doppad i riswatten, och tilknyter den med
snören, hwarefter konungen sättet en sigill på
knutarna. Tre dagar derefter aftages förbandet, och
den anklagade förklaras oskyldig om intet märke synes
efter elden. De nyttja äfwen profwet med sjudande
olja. – Ossiatiske Tatarerne bjuda sina hustrur
björnhår, om deras ägta tro är misstänkt. Är
misstanken ogrundad, emottager hustrun håret utan at
frugta; men i annat fall aktar hon sig noga derföre.
Tatarerne hafwa lyckats at inbilla sina hustrur, at
den otrogna makan, som wågade at taga björnhår af
mannens hand, skulle tre dagar derefter blifwa upäten
af ägaren til håret, om han också wore död för flera
år tilbaka. – Inwånarne på Cejlon begagna äfwen
profwet med sjudande olja, men endast i högst wigtiga
mål, såsom i jorda-twister o.d. då inga wittnen äro at
tilgå. Se BELLI, BONDAS.
PROFANUS, et Mercurii tilnamn, hwarunder han dyrkades
i Athén.
PROFERA, en Gudinna, omnämnd af Martialis.
PROFETER. Så kallas de som skulle skriftligen upfatta
Gudarnes orakel. Se rygtbaraste woro i Delphi, och
waldes genom lott ibland de förnämste i staden. Til
dem wände man sig med sina böner til Gudarne. De
ledsagade Pythia til trefoten, emottogo swaret och
ställde det i ordning för at sättas på vers af
Skalderne.
PROFUNDA JUNO, Proserpina,
PROFUNDUS JUPITER, Pluto.
PROGNE, syster til Philomela, förwandlades til swala
eller näktergal. Se PHILOMELA.
PROLOGIA, Grekiska fester som firades i Lakonien, före
skördetiden.
PROMACHIA, fester hwarwid som Lakedæmonerne krönte sig
med säf ell. wass.
PROMACHORMA. Under detta namn hade Minerva et tempel
på spetsen af berget Buporthmos på Peloponnesus.
PROMACHUS, 1. – förswararen, et Mercurii tilnamn,
efter et hemsk på beskydd som han lemnat Tanagréerne.
Erethrierne hade landstigik i Eubœa för at belägra
Tanagra. Mercurius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
