- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
337

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Propylea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

337


PROPYLEA, et Dianas tilnamn, dyrkad i Eleusis.

PROREUS, 1. – en af de phæakiske medtäflarne wid
lekarne. 2. – En af de sjömän som Bacchus förwandlade
til delfiner.

PROROWITH, en afgud hos Slaverne, föreställdes med
fyra ansikten och ett dessutom på bröstet. Ena handen
hwilade på det sista, så at han såg emellan fingerne.

PRORSA, PROSA, se POSTVERTA.

PROSCLYSIUS, et Neptuni tilnamn hos Argiverne, til
minne deraf at, sedan han befuktat deras land,
återkallade han wattnet på Junos begäran, som erhöll
landet i följd af Inachi domslut.

PROSECTA, wissa delar af et offerdjurs inmäte, som
afskuros och sedan, med mjöl beströdde, lades i korgar
och gåfwos offerpræsten, som åter lade dem på fat, och
bar dem til altaret, at upbrannas til Gudarnes ära.

PROSELENOI, et tilnamn för Arkadierne, som påstodo sig
wara äldre än Månen.

PROSERPINA, dotter af Ceres och Jupiter, blef
bortröfwad af Pluto, då hon en dag plockade blomster,
och oaktadt det enwisa motstånd som hennes kamrat
Cyane gjorde. Ceres, bedröfwad öfwer förlusten af sin
dotter, reste länge wida omkring för at söka henne,
men allt forgäfwes. Då hon af nymfen Cyane fick weta
röfwarens namn, begärde hon af Jupiter at dottern
måtte få återkomma ifrån underwerlden, hwilket han
bewiljade blott hon der icke hade smakat något; men
Askalaphus intygade at hon hade ätit några
granatkärnor. P. dömdes at gwarstanna i helwetet såsom
Plutos gemål och drottning i skuggornas rike. Enligt
andra erhöll Ceres af Jupiter den nåden at P. skulle
få wara sex månader hos henne. Phænicierne kände en P.
som war äldre än Grekernes, den de sade wara dotter af
Saturnus, och som dog mö och mycket ung. Man förlägger
hennes äventyr dels til Sicilien, Attika o. Thracien.
Någre hafwa walt en skog nära Megara, hwilken enligt
traditionen ansågs såsom helig; andre stränderna af
floden Halesus i Jonien, sjön Lerna, ell. floden
Chimarrus. Bacchylides försäkrar at hon bortröfwades
på Kreta. Strabo säger at det skedde nära staden
Hippone på Sicilien, och nära Nisa, der Pluto öppnade
jorden med sin förfärliga treudd. Orpheus deremot
säger, at Gudinnan fördes på hafwet af sin älskare,
som förswann midti wågorna. En del påstå at det war
konung Aidoneus i Epirus som bortröfwade P. och som
ofta förblandas med Pluto. Pirithous war äfwen kär i
P., men med helt olika framgång. Pluto fastbant
röfwaren wid en ofantlig sten, och Herkules sjelf
kunde icke hjelpa honom. – Det troddes allmänt at
ingen kunde dö, så framt icke P. sjelf, ell. med
Atropos’ tilhjelp, hade afklippt det hårstrå hwarpå
lifwet hängde. Denna tro har Virgilius följt i
berättelsen om Didos död. – Jupiter skall, under
skapnad af en drake, plägat olofligt umgänge med sin
egen dotter; hwarföre ock i Sabasiska mysterierne man
lät en orm krypa öfwer barmen på dem som der inwigdes.
– På Sicilien njöt P. en allmän dyrkan. Hon sades äga
rättighet at efter behag framkalla ofruktsamma ell.
ymniga år; och Sicilianerne swuro wid henne i saker af
högsta wigt. Wid likbegängelser slog man sig för
bröstet til hennes ära. Hos Greker och Romare plägade
trälar och wänner til de aflidne afskära håret och
kasta det på bålet, för at beweka P. Åt henne offrades
hundar likasom åt Hekate, och isynn. gallqwigor.
Arkadierne hade helgat et tempel åt henne under namn
as Servatrix, emedan de åkallade henne för at få igen
förlorade saker. Tzezes säger, at alla wackra o. unga
flickor som blefwo kära hos Molesserne, kallade sig
Proserpina. – P. war Sardernes skyddsgudinna. En
medalj, som tros wara slagen under Gordianus Pius,
föreställer på ena sidan et tornkrönt qwinnohufwud,
och på baksidan P:s bild. Gallerne ansågo henne såsom
deras moder, och hade upbyggt et tempel åt henne.

(Sinneb. l.) Denna Gudinna föreställes wanligen
bredwid sin gemål, på en ebemholts-thron, och hållande
en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0343.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free