- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
344

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Purang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

344


ära. Dessa kunna bäst förliknas wid en parafras af
doxologien i de katholska hymnerne. De twå sista prisa
Solen och Elden under namn af Aghini, den ene såsom en
Gud hwilken lifwar, och dem andre såsom en förstörande
Gud. Ehuru P. icke hafwa samma anseende som Vedams,
utgöra de likwäl en trosartikel; och när de åberopas i
någon kinkig religions-fråga, uphör allt twifwelsmål
och frågan anses beswarad. Viasser tros ensam wara
deras författare; men det är icke gerna möjligt at en
menniskas lifstid räckt til at sammanskrifwa dem,
emedan den skulle fordras blott för åt copiera dem.
Alla äro skrifna på Sanskrit-språket, som förstås af
ganska få. Fyra af dessa böcker äro öfwersatte på
Tamuliska språket, och det är folket tillåtet at läsa
dem.

PURANG, pumpa. Japanernes namn på första menniskan,
som framkom ur en pumpa upwärmd genom en oxes
andedrägt, sedan han krossat egget hwarutur werlden
kläcktes. Se WERLDEN; SKAPELSE (SYSTEMET OM, 12).

PURIM, se PHUR.

PURPUR. Denna färg blef uptäckt genom Herkulis hund,
som hade ätit af purpursnäckan och hemkom rödfärgad om
nosen. Den wackra färgen behagade hjeltens älskarinna
til den grad, at hon hotade at öfwergifwa honom,
såframt han icke skaffade henne en klädning af samma
färg.

PURPUREUS, en jätte, son af Jorden, hwars bilder
Romarne under Puniske kriget funno i Karthago.

PURRIKEH (Ind. M.) et eld- och wattenprof hos
Indianerne, för at uptäcka förborgade saker.

PURUS, första menniskans namn, enligt Banianerne. Se
WERLDENS SKAPELSE (SYSTEMET OM, 6), PU-RANG, PARGUCTEA.

PUSSA (Chin. M.) porslinets Gud. Då någre arbetare
icke kunde utföra en ritning som kejsaren gifwit dem,
sprang den ene i förtwiflan och kastade sig i den
brinnande ugnen. Han brann genast up, och porslinet
antog den form som kejsaren önskade. Til ära för den
olycklige, blef han Gud för alla porslinstilwerkningar.

PUSTERICH, en afgud hos de gamle Germaneene, som först
uptäcktes i slottet Rothenburg i Thüringen, och som
Grefwe Günther af Schwarzburg år 1546 förde til
slottet Sondershausen, der den ännu finnes. Afguden är
af en swart glänsande metall, en aln och en tum hög,
samt 5 qvarter i omkrets. Den tyckes stöda sig på
högra knäet, med högra handen på hufwudet, som är
forsedt med ett hål öfwer hjessan ock ett för munnen.
Sedan man til en del med watten, och en del med
brännbara ämnen fyllt den ihåliga bilden, och wäl
tilstoppat de twenne hålen med träpluggar, samt satt
figuren på elden, börjar den efter en liten stund at
swettas öfwer hela kroppen; om man då ökat elden, fara
de båda propparne med hastighet ur sina hål, och lågor
utbryta med buller. Således är P. egentligen ingenting
annat än en dunstkula (eolipile) gjord af en okänd
metall, hwars sammansättning Chemisterne med den flit
studerat, at bilden förlorat nästan hela wenstra armen.

PUTA, en Romersk Gudinna, dyrkad af dem som putsade o.
klippte trän.

PUTCHARI, et slags Indisk prest, som upoffrar sist til
Manar-Suamis och Darma-Rajas dyrkan. Hwem som will,
utom en Paria, kan antaga denna tjenst; de förrätta
ceremonierne i båda Gudarnes tempel. – Brahmerne anse
denna gudstjenst såsom afgudisk, och en anhängare af
Wifchnu kan aldrig bli P. hos Manar-Suami, emedan de
påstå at denne Gud endast är en förklaring af Schiwas
son Supramanier. En P. hos Darma-Raja kan wara af båda
sekterna, men ingendera är någonsin Pandaron eller
Tadin. En P. hos Manar-Suami går på gatorna och
sjunger Schiwas och Supramaniers lof, medan den andre
sjunger Darma-Rajas. Den förste accompagnerar sig med
chelimbon; den andre nyttjar blott en skälla eller
liten klocka; men hans hustru slår derunder
castagnetter, och wid slutet af hwar vers säger hon
så, likasom för at gifwa sitt bifall åt hwad mannen
sjungit. Stundom bär han med sig taflor som föreställa
den Gudens lefnad och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free