Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P - Pyrois ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
349
PYROIS, en af Solens hästar.
PYROLATRIA, se PYRODULIA.
PYROMANTIEN, et slags spådomskonst förmedelst eld.–
Hos de gamle fans flera slag af P., af hwilka dessa
woro de förnämsta: Dels kastade man i elden
pulveriseradt beck, och om det genast fattade eld, war
det af god betydelse. Dels uptände man facklor
bestrukna med beck, och derwid noga, betraktade lågan:
war den förenad och utgjorde blott en spets, då spådde
man at företaget skulle lyckas; delade lågan sig i
twå, war det af elak betydelse, men hade den tre
spetsar, betydde det något ganska förmånligt. Swäfwade
hon åt höqer eller wenster, slutade man at den sjuke
skulle dö, och den friske bli sjuk. Dess sprakning
betydde intet godt, och dess utslocknande de
rysligaste faror. Stundom kastades et offerdjur i
elden, och då betraktades upmärktsamt på hwad sätt
elden omgaf och förtärde det: om lågan upsteg i form
af pyramid, eller om hon delade sig. Med ett ord:
färg, rigtning, sken, långsamhet eller liflighet hos
elden wid offren, allt war ämne för upmärksamhet och
profetia. Upfinningen af detta slags P. tilskrefs
spåmannen Amphiaraus, som stupade wid Trojas
belägring; andre säga at Argonauterne upfunnit den.
Wid wissa tilfällen lades andra ämnen i elden. Man tog
til ex. et kärl fullt med urin, hwars öppning war
tilsluten med en ulltapp, undersökte på hwilken sida
kärlet sprack, och rättade spådomen derefter. En annan
gång togs den af lågans sprakning, eller af ljuset i
en lampa. I Minerva Polias tempel i Athén brann
beständigt en lampa, som underhölls af jungfrur,
hwilka noga iakttogo alla lågans rörelser. Men detta
hör egentligen til Lampadomantien ell. Lychnomantien.
– Någre författare räkna til P. den styggelsen hos
wissa Österländska folkslag, at låta sina barn gå
igenom eld til Molochs ära; äfwensom den widskepelsen
at observera elden som uptändes midsommarsafton, och
at då dansa deromkring ell. hoppa deröfwer. Delrio
berättar, at i hans tid plägade folket i Lithauen
lägga den sjuke framför en stor eld: stod skuggan af
hans kropp rätt up och ned, så tilfrisknade han, men
twertom då skuggan lutade åt någondera sidan.
PYRONIA, Under detta namn hade Diana et tempel på
berget Krathis, der Argierne hemtade eld til sina
högtidligheter i Lerna.
PYROPHORER woro hos Grekerne män som gingo i spetsen
för arméerne, och höllo i händerna kärl fulla med eld,
såsom symbol af en helig sak. De stodo i sådant
anseende, af det warit et brott, til och med hos
fienden, at förgripa sig emot dem.
PYROSKOPI, se PYROMANTIEN.
PYRPOLA, ett af ön Delos’ gamla namn, emedan elden der
blifwit funnen, likasom sättet at frambringa den.
PYRRHA, 1. – se DEUKALION. 2. – Achillis namn, då han
förklädd til flicka war dold wid Lykomedis hof, för at
slippa gå til Troja. 3. – Dotter af Kreon 3, som war
regent i Thebæ under Laodamas’ minderårighet. Hon hade
der en bildstod af marmor.
PYRRHASUS, en stad i Thessalien, hwars inwånare foro
til Trojas belägring.
PYRHIDER, slägtnamn för Neoptolemi efterkommande i
Egypten.
PYRRHUS, 1. – son af Achilles och Deidamia, blef
upfostrad wid sin morfaders konung Lykomedis hof,
långt efter faderns död. I anledning af et orakel som
sagt, at Troja ej kunde intagas, såframt ibland de
belägrande icke funnes någon af Æaci ättlingar,
skickade Grekerne til Skyros at söka P., som då war
blott 18 år gammal. Knappt war han framkommen til
Troja, förrän man urdrog åt honom at fara til Lemnos
och söka förmå Philoktetes at begifwa sig til Troja
med Herkulis pilar. Det war fråga om at narra hjelten,
som war rättwist upbragt emot Grekerne, at gå om bord,
under förewändning at återwända til Grekland, men i
stället föra honom til kusten af Asien. P. låtsade
derföre wara missnöjd med Grekerne, som wägrat honom
hans faders wapen, och at han derföre ärnade fara
tilbaka til Skyros. Philoktetes beder genast at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
