Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quiatri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
356
dyrkas i staden Orietan i konungariket Arakan. Paxda
eller kejsarem reser årligen dit för at inspektera
denna Gudens rygtbara pagod, och dagligen anställa en
prägtig måltid för Guden. Wid hans högtid sätta flera
narrar lifwet til, likasom i Japan o. Indostan.
QUIATRI, en af Brahmas twenne gemåler.
QUICHENA (Ind. M.) Under detta namn uppenbarade
Wischnu sig såsom en swart herde, wid hans 9:de
incarnation. Se WISCHNU.
QUIES, Hwilan, war en Gudinna som wäl hade sitt tempel
wid Porta Esquilina på gatan Lavicana i Rom, der hwar
och en hade frihet at anropa henne om hwila; men hon
fick ej offentligt offer, emedan Romerska folket ansåg
för en skam at sitta stilla och ej wara i härnad.
QUIETALIS, ett af Plutos tilnamn.
QUIETORIUM, hwiloställe, urnan hwari askan efter de
döde förwarades.
QUILLA, Månens namn hos Peruvianerne. Hos dem
igenfinnas samma widskepliga begrepp om denna
himlakropp, som hos Greker och Romare. Månen war sjuk,
när den började at förmörkas: war förmörkelsen full,
war han sjuk eller låg i själtåget, och de frugtade då
at den i fallet skulle krossa alla menniskor.
QUIMBRAKA (Afr. M.) en religiös dans hos inbyggarne i
Congo, och deras förnämsta gudstjenst. De tro at
Mokisso ingår i någon af de närwarandes kropp, och
ingifwer honom swar på de frågor som göras om det
förflutna och framtiden.
QUINDECEMVIRER woro 15 ansedde män, som tilsattes för
at rådfråga de Sibyllinske, böckerna. Men som dessa
böcker, hwilka troddes innefatta Romerska folkets
öden, upbrunno år 670, tillika med Capitolium der de
förwarades, skickades sändebud åt alla håll för at
upsöka Sibyllinska orakel, och Q. forfattade andra
böcker, dem Augustus lät nedlägga under fotställningen
til Apollo Palatini bildstod. I Tarquinii Superbi tid
woro desse Q. endast 2, men ökades til 10, och
slutligen af Sulla til 15. De tilsattes på samma sätt
som Pontifices. De ägde ock at bestyra om Ludi
Seculares och Apollinares. Antalet ökades af Augustus
til 40. Detta prestembete afskaffades af kejsar
Theodosius, som år 389 e. Chr. befallte Stilicon at
upbränna de Sibyllinska böckerna. Desse presters
döttrar woro befriade från at blifwa Vestaler. De woro
tillika Apollos prester, hwarföre de äfwen hade i sina
hus en trefot (cortina) helgad åt honom. Då man på
medaljer ske en delfin förenad med en trefot, utmärker
det Quindecimvirernes embete, som, för at öfwer hela
staden förkunna deras högtidliga offer, buro på en
stång en delfin, som war helgad åt Apollo.
QVINNANS SKAPELSE. Simonides meddelar följande begrepp
derom. I begynnelsen skapade Gud qwinnornas själar i
et tilstånd afskildt från deras kropp, och framkallade
dem ur olika ämnen. Några danade Han af sådana
beståndsdelar som höra til sammansättningen af et
swin. En qwinna af denna ordning är snuskig i sitt
hus, glupsk wid sitt bord, osnygg i sin drägt och sin
person, och huset hon bebor liknar en swinstia. –
Andra sorten qwinnosjälar framkallade Han ur sådana
grundämnen som tjena at dana en räf. En så beskaffad
qwinna är qwick och har urskillning; hon känner både
godt o. ondt, och ingenting undfaller hennes
skarpsinnighet. I denna klass äro några dygdiga, andra
lastbara. – Tredje slaget togs af sådana partiklar som
utgöra hunden, och dessa qwinnor äro de som wi
wanligen kalla grälmakerskor, d.w.s. at de likna
djuren hwaraf de äro tagna, hwilka skälla ouphörligt,
morra emot dem som nalkas, och lefwa i et beständigt
käbbel. – Det fjerde togs af jorden. Denna är
lifsprincipen hos de lata, som lefwa i okunnighet och
owerksamhet, som hela wintern icke lemna deras hem,
och ilfänas blott at komma til bordet, – Femte slaget
togs af hafwen. Detta frambringar dessa ojemna wätskor
som stundom gå öfwer ifrån den rysligaste storm til
det djupaste lugn, och ifrån den mulnaste wäderlek til
det wackraste solsken. En obekant, som finge se en
sådan qwinna när hon är i sitt goda lynne, skulle anse
henne wara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
