Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Radband ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
361
rättas Pongol-ceremonierne för Solens wagn.
RADBAND (Chin. M.) De andäktige af sekten Foe bära om
halsen ell. om armen et slags R. som består af 100
kulor, hwaraf 8 äro större. Wid hufwudet sitter en
stor som en liten kalebass. Under det de snurra
omkring dessa kulor, utropa de sitt Na-mo-o-mi-to-Fo.
Inwånarne i Tunquin hafwa den 1:sta och 15:de i hwar
månad en högtid, hwarunder de måste genomläsa R. sex
gånger. (Jap. M.) Japanske Bonzerne anbefalla de
andäktige at hwar dag 108 gånger uprepa en wiss bön,
emedan de påstå, at menniskan är fallen för et lika
antal synder, och det fordras en bön for hwar synd.
Kulorna på R. tjena dem at räkna bönerna. När de hafwa
någon enwis sjukdom, uprepas hwad de kalla stora
radbandet: en skara af fromma själar sätter sig i
cirkel, och wid hwarje stor kula ropar hwar o. en af
dem med full hals: “Amida, fräls oss!” och grina
derwid försträckligen mystiskt. (Ind. M.) Munkarne i
Siam nyttja äfwen R. med kulor, och somlige hafwa 108.
– Inwånarne på Cejlon behagna också R. De gå på gatan
och hålla det i handen, uprepa böner och tumma på
kulorna. (Mahom. M.) Turkarnes R. bestå wanligen af 6
tiotal; men alla kulorna äro lika stora. Et annat har
100 kulor, delade i tredelar, med små strängar. På
hufwudet af detta R. uprepa de en bön som ar
föreskriwen i lagen. Wid första afdelningen säga de 30
gånger: Gud är priswärd; wid den andra: Ära ware Gud!
och wid den tredje: Gud är stor. Dessa tre formler
uprepade utgöra 99 böner, hwilket föranledt flere
lärde at förmoda detta R. wara en efterhärmning af
Judarnes 1000 dagliga wälsignelser.
RADEGASTE (Slaw. M.), en afgud, hwilken hos Warägerne
ansågs såsom stadens skyddsgud. Bröstet war betäckt af
en sköld med et oxhufwud miduti; i wenstra handen höll
han en lans, och på hjelmen satt en tupp med utslagna
wingar. Christne fångar offrades åt honom, och när de
slagtades smakade presten på blodet, hwaraf han
troddes få en större kraft at kunna spå. På offret
följde en stor måltid, musik och dans, som utgjorde en
del af ceremonien Han war Obotriternes krigsgud.
RADGRID (Nord.M.), en af Walhalls mör.
RADI (Ind.M.), gemål åt Manmadin, kärlekens Gud.
Indianerne föreställa henne under bild af en wacker
qwinna, som står knäböjd på en häst och kastar en pil.
Hon delar sin gemåls förrättningar. Ingendera har
något tempel. Deras bilder äro uthuggne i basrelief på
murarne af Wischnus tempel; men aldrig ser man deras
bildstoder fria.
RADIER, Lapparnes såkallade öfwerhimmelste Gud; ehuru
högst uppe i stjernhimmelen, är han något ringare än
Rariet, som skall nedsända anden til fostret i
moderlifwet, och lemna den Moder-Akka i händer. R.
uptager de döde til sig, när de en längre tid warit i
de dödes land.
RAFAIL. se RAFRAIL.
RAFAZIS, otrogen. Denna titel gifwa Turkarne åt
Perserne, som följa en något olika tolkning af
Alkoran. Ehuru Turkarne äro fiender til Christne och
Judar, tro de likwäl at Guds barmhertighet kan sträcka
sig til dessa otrogna folk, men aldrig til R., hwilkas
brott är i Guds ögon 70 gånger wederstyggligare än de
förres; derföre är det ock en 70 gånger större
förtjenst at döda en Persan än någon annan.
RAFRAIL kalla Musulmännen ängeln som regerar sjunde
himmelen.
RAGAS eller Passionerne, sytemer tor musikaliska
moder, som Hinduerne personifierat och anse wara
Genier ell. halfgudar, hwilka lära gifwit anledning
til sinnrika allegorier.
RAGIBURAIL (Afr. M.), en ängel af första ordningen på
Madagaskar. Se MALAINGHA.
RAGINIS, ell. Honpassionerne (Ind. Myth.), nymfer som
förestå musiken, och äro 30 til antalet.
RAGNARÖK (Nord. M.) (Gudarnes skymning), tidens sista
afton (enligt Nord. M.), då Gudarne skulle störtas och
werlden förgås. Prosaiska Eddan berättar härom: det
kommer en winter, kallad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
