- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
367

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Regnator ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

367


af Augurerne indelades i fyra regioner, när de wille
spå.

REGNATOR, ett af Jupiters tilnamn.

REGNBÅGE, se IRIS.

REGNET (Sinneb. l.) Det föreställes i en mulen himmel,
sittande på et tjockt moln, som det pressar för at
unlöså det til regn. Omkring dess hufwud ses
Sjustjernorna eller Plejaderne. Midli molnen uptäckes
Orion, under bild af Skorpionens tecken, ell. de l7
stjernor hwaraf det är sammansatt.

REIGIN (Nord. M.) son af bonden Hreidmar, och Foffners
broder. Han war en skicklig wapensmed och Sigurd
Foffnersbanes fosterfader.

REIONE, ett af Junos tilnamn, efter hennes dyrkan på
en udde i Achaja kallad Rhion, eller wid sundet af
samma namn, som utskilde städerna Naupakte och Patrea.

REIVAS (Pers. M.) et träd, af hwars stam äro födde
menniskoslägtets stamforäldrar, Meschia o. Meschiana.

REKHABIUN eller REKHABITER, profeterne Elie och Elisas
lärjungar, hwilka Österländningarne säga hafwa warit
Zoroastets lärmastare.

REKIET, en bugning, som Turkarne göra under sin
offentliga bönandakt, i det de wända sig åt öster.

RELIGIONEN (Sinneb. lär.) På flera af forntidens
medaljer föreställes hon under bild af en qwinna, ell.
et wingadt barn, liggande framstupa framför et altare,
hwarpa ligga brinnande kol. Dess wanligaste attribut
är en elefant, den de gamle trodde tilbedja den
upgående Solen. Ripa afbildar genom en beslöjad
qwinna, som håller eld i den wenstra handen, och en
bok i den högra. En elefant står wid sidan. Cochin
föreställer henne såsom en wördnadswärd beslöjad
qwinna, som gör libationer på et altare, eller ock
derpå tänder rökwerk, hwaraf röken upstiger til
himmelen. – DEN CHRISTNA föreställes genom en
majestätisk qwinna, hwars hufwud är betäckt med en
slöja, symbol af dess mysterier; i ena handen håller
hon et kors, och Bibeln i den andra; fötterna hwila på
en hörnsten. Gravelot gifwer henne korset och boken
med de sju inseglen; rökelsekaret, mitran, tigren o.
nycklarne ligga wid hennes fötter: Peterskyrkan ses i
bakgrunden af taflan. – DEN VILLSEFARANDE (Sinneb.
lär.) Rökelsekaret som hon håller, är anwändt såsom et
allmänt attribut för gudsdyrkan; men för at utmärka
henne utan twetydighet, ställes hon icke på en
hörnsten: en bindel, symbol af willfarelsen, betäcker
ögonen och hindrar henne at se det sanna ljuset: hon
uplyses blott af skenet från en blindlykta, som hon
håller i handen. Se KÄTTERIET. – DEN JUDISKA (Sinneb.
lär.). Med dokbetäckt änne och stödd emot lagens
taflor, håller hon i ena handen Moses staf och
Leviticus eller Tredje Mose-Bok, som innefattar
Judiska religionens stadgar o. ceremonier. Förbundets
ark, den sjuarmade ljusstaken, öfwerste-prestens
hufwudbonad, rökelsekaret o. Sinai berg fullända
teckningen.

RELIGIONS-SPLITET föreställes likasom Twedräqten,
under ohyggligt fula drag, med brinnande ögon,
fradgande mun, och et brinnande bloss som det skakar i
luften.

RELIQUIER, öfwerlefwor af en upbränd menniskas ben,
som eldslågan ej förtärt. Efrer at hafwa bliwit
begjutna med win och mjölk, bewarades de i urnor o.
nedsattes i grafwar.

REMBHA (Ind. M.) nöjets Gudinna, en af dem som utgöra
Indras hof. Hon är född af hafwets skum, och swarar
mot Grekernes folk-Venus.

REMORA, se SUGFISKEN.

REMORIS (avis), fågel som i Romarnes auspicier ej
förebådade något lyckligt, hwarföre spåförrättningen
ej kunde påskyndas af Augurerne. När en sådan fågel
wisade sig wid offren, troddes det utmärka upskof i
den sak hwarföre offret skedde.

REMPHAM, Syriernes Herkules. Andre tro at det war
deras Venus. Grotius ansåg den wara densamma som
Rimmon. Hammond anser honom för en egyptisk konung,
som blifwit förgudad efter döden, och Diodorus omtalar
werkligen en som han kalr lar Remnhik. Se RIMMON.

REMULUS, 1. – se NUMANUS. 2. – En Tiburtisk anförare,
hwars

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free