- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
370

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rhamnes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

370


jagar derefter bort honom: men de blottställa sig
sällan för et slikt straff. R., isynn. de unga, få
icke spatsera när de behaga; det beror af
klosterföreståndaren om de få gå ut ell. icke. – De
tillaga aldrig sin mat sjefwe eller befatta sig med
några hushållssysslor; ty det skulle förstöra deras
dyrbara tid, den de anwända endast til betraktelser af
det Gudomliga Wäsendet. De emottaga af allmänheten sin
mat redan lagad, och äta den hellre kall än warm.
Tidigt om morgonen gå de in i staden, för at emottaga
sin föda för dagen. Hwart samfund ditstickar et wisst
antal af sina medlemmar, som hastigt genomlöpa
gatorna, med en blåfernissad ask på armen, i hwilken
de lägga de skänker man gifwer dem, wanligen bestående
af kokta risgryn tillagade med olja, torr fisk,
konfekt och frukt. Under detta kringlöpande äro deras
blickar alltjemt fästade på jorden. De stadna aldrig
för at begära något, och se aldrig på dem som gifwa
dem almosor, och hwilka alltid synas angelägnare at
gifwa, än de förre at emottaga. De äta blott
middagsmåltid. Som de få mera lifsmedel än de behofwa,
meddela de wänskapligen af sitt öfwerflöd åt
behöfwande främlingar o. fattiga skolbarn, dem de löra
at läsa o. skrifwa, samt underwisa i moral och religion.

RHAMNES, en Augur i Turni läger, dödad af Nisus.

RHAMNUSIA, RHAMNUSIS, Nemesis, så kallad efter hennes
dyrkan i staden Rhamnus i Attika. Hon hade der at
prägtigt tempel, som låg på en höjd, och dit man
strömmade från alla kanter af Peloponnesus, isynn. för
at beundra hennes bildstod, som war et mästerstycke.
Varro ansåg den för ypperligare än alla de bilder man
kunde få se. Den war huggen af den skönaste marmor
ifrån Paros, war 10 alnar hög och bestod af ett enda
stycke. Perserne hade, under Datis anföranden fört den
til Attika, för at der upresa en minneswård af den
seger de ärnade winna öfwer Grekerne; men desse
segrade; efter fiendens nederlag betjente man sig af
marmorblocket för at hylla den Gudinna som war de
förmätnes fiende. Pausanias säger at Phidias högg den;
andre at det war hans lärjunge Diodorus, men de fleste
Agoracites ifrån Paros. Denne, säger man, hade först
gjort den til en Venus-bild; men harmsen deröfwer at
Athénarne satt mera wärde på den Venus som deras
landsman Alkmenes hade huggit, ehuru den war mindre
wacken förändrade han attributerna, och sedan han
gjort bilden til en Nemesis, sålde han den åt
inwånarne i Rhamnus. Hon intog hos dem platsen efter
en gammal bild af samma Gudinna, som blifwit upsatt af
Erechtheus, hwilken sade sig wara hennes son.
Agoracites hade prydt Nemesis hufwud med en krona,
hwarpå hwilade små figurer af hjortar och
segergudinnor. Hon höll i ena handen en äplegren,
emedan detta träd war åt henne helgadt, och i den
andra en vas, hwarpå flera Ethiopis figurer woro
uthuqgne. På basrelieferne såg man Tyndariderne,
Aqamemnon, Menelaus och Pyrrhus. Man såg der äfwen
Œnoe, som gaf sitt namn åt en grekisk köping af
Hippothoonska ätten. Bildhuggaren hade äfwen der
föreställt Leda, Helenas amma, den flere trott wara
hennes moder. Hon framräckte detta barn åt Nemesis,
som mera rättwist förtjente denna titel.

RHAMSINITHES, en konung i Egypten, som efterträdde
Proteus; han lät i Vulcani tempel i Memphis upsätta
twå colossala bildstoder, hwardera 25 alnar hög. Den
ena, som Egyptierne dyrkade, kallades Sommaren; och
den andra, för hwilken de hade ingen aktning, kallades
Wintern. Herodotus berättar, efter egyptiska prester,
at R. nedstigit på det stället der Grekerne sade at
helwetet war; at han der spelat tärning med Ceres;
athan ömsom wunnit och förlorat, samt at Gudinnan hade
förafskedat honom med en guldservet, som hon hade
skänkt honom.

RHANIS, en Nymf, war en af Dianas tärnor.

RHANTHOS, en af de hästar som Neptunus skänkte Peleus,
då han gifte sig med Thetis, Se BALIOS.

RHAPSODER kallades de, hwilka det ålåg at offentligen
sjunga fragmenter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free