- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
394

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sambulos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

394



dyrkan. De dyrka blott demonerne, hwaraf skola finnas
onde och gode, dem de tilegna en stor magt öfwer hela
naturen. Se MOKISSOS.

SAMBULOS, et berg i Asien nära Mesopotamien. Det war
rygtbart qenom et tempel helgadt åt Herkules. Tacitus
anför derom en besynnerlig sak. Han säger at Guden på
en wiss tid tilsade sina prester at fasta hästar med
pilar för at fara på jagt; at hästarne iprungo til en
skog, hwarifrän de om aftonen äterkommo uttröttade och
utan pilar, at om natten wisade anden för fina
prester, under sömnen, de ställen i skogen der
hästarne sprungit, och at man om morgonen fann dem,
lastade med willbråd, utsträckta på jorden.

SAMHAIL (Mahom. M.) ängeln som styr 6:te himmelen.

SAMHÄLLET (Sinneb. l.) Gravelot har löreställt det
genom en qwinna som håller et granatäple, föreningens
symbol, o. stöder sig med andra handen på Lagen.
Barnet som tyckes förgäfwes bemöda sig at sönderbryta
en spöknippa, uttrycker föreningens styrka, hwilken
dubbelt utmärkt genom skölden och swärdet, tryggar
dess fred och ymnighet, hwars symboler utgöra en grupp
med de förra.

SAMIA, 1. – en flod, dotter af Meander. 2. – Junos
tilnamn, som dyrkades på Samos, emedan folket trodde
henne wara född på deras ö wid stranderna af floden
Imbrasus, under et pilträd som de wisade inom
tempelgården. Templet war updygdt af Argonauterne, som
ifrån Argos ditfört Gudinnans bildstod.

SAMIUS, 1. – Pythagoras, född på Samos. 2. – Et
tilnamn för Neptunus, åt hwilken Samierne hade uphyggt
et tempel på stranden.

SAMLJUDET, föreställes i bilderläran såsom twå unga
flickor, af hwilka den ena stämmer et orgwerk efter
ljudet af et instrument som Italienarne kalla corista,
och den andra tar orgwerkets ton för at stämma en luta.

SAMMONO-RHUTAMA, en Gud hos Peguanerne.

SAMOLUS, en ört hos Gallerne, som wäxte på fugtiga
ställen; den plockades med wenstra handen af fastande
personer. Den som plockad, örten fick ej se på den, ej
heller lägga den på andra ställen än i hoarne der
kreaturen skulle dricka, då örten likwäl förut
söndergnuggades. Den ansågs ganska kraftig emot
boskapssjukdomar, isynnerhet för oxar och swin.

SAMOS, en ö i medelhakwet, midtemot Jonien. Der
dyrkades Juno och förwarades hennes wagn o. wapen.

SAMOTES, Celternes stamfader, densamme som Mosoch
eller Mesech, den Engelska sagor göra til Japhets
äldste son. Det war han som förde til Stora Britannien
de första colonier. Han är ock de gamles Dis ell. Pluto.

SAMOTHRAKE, (nu Samondrachi) en ö i Ægaiska Hafwet,
rygthar för den dyrkan man der wisade Ceres,
Proserpina och Cabirerne. Der fanj et orakel lika
rygtbart och besökt som soraklet i Delphi.

SAMSAI, en gutmmagt hos Siameserna.

SAMTAL, se UMGÄNGSAMHET.

SAMUS, son af Anceus och Samia, Neptuns sonson.

SAMVETET (Sinneb. l.) Det afmålas såsom en qwinna med
strängt allwarsam blick, som upmärksamt betraktar et
hjerta hwarpå handen hwilar; dess hwita klädnad är
hoplastad med et goldene bälte, hwarpå läses:
Samwetets röst. Dess wäg är bewäxt med törne och
tistel på ena sidan, och på den andra blomsterströdd;
en allusion på de nöjen och beswär hwarmed lifwet är
blandadt.

SAMVETSAGGET (Sinneb. l.) Hos Cochin är det en man som
ligger och kastar sig på jorden, med sönderslitna
kläder. Han biter sig i händerna, en orm slingrar sig
omkring honom och sargar hans hjerta. Gamen som frätte
Promethi inelfwor är ock nyttjad såsom emblem för
samwetsaggen.

SAMVETSGRANNHET (Sinneb. l.) Ripa föreställer den
såsom en mager gubbe, hwitklädd, med en guldked om
halsen hwarwid hänger et hjerta, emblem af et rent
wäsende: han ser darrande upåt himmelen, och häller i
ena handen et såll, hwarutur flyga agnar ifrån den
rena säden; wid fötterna stå en smältugn och en digel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free