- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
405

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Schammathaha ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

405


Siberiska folkslag, som sätta et synnerligt förtroende
til dem. De kallas så efter deras höfding, som heter
Schamman. Wid hexeriet beter han sig på följande sätt:
“S. ikläder sig en drägt af allt slags gammalt
jernskräp, äfwen figurer af fåglar, djur och fiskar,
allt af jern, som sitta ihop genom sina ringar. Benen
betackas med en dylik fotbonad. o. händerna förses med
björntassar af samma slag. På hufwudet har han
jernhorn. Så utrustad tager han en trumma i ena
handen, och i den andra et spö öfwerdraget med
råttskinn; derunder hoppar han och gör krumsprång,
alltid iakttagande at kasta benen i kors, framåt eller
bakåt, och under et rysligt wrålande wid slagen på sin
trumma. Under alla dessa rörelser stirra ögonen på
hålet i taket af hyttan, och så snart han blir warse
en swart fågel, som påstås sätta sig på taket o.
genast förswinna, faller han i hänryckning ned på
jorden, der han liggcr en fjerdedels timme, utan
tecken til förnuft ell. känsla. Återkommen til sina
sinnen, står han up o. svarar på det man frågat honom.

SCHAMMATHAHA, en Judisk bannlysning, som war öfwer den
större bannlysningen. Den förkunnades wid ljudet as
400 trompeter, och betog allt hopp at återkomma til
synagogan. Lifsstraff skall äfwen hafwa warit dermed
förenadt. Se CHEREM, NIDDUI.

SCHARWÖCKAS, ensekt bland Brahminerne, som utan at
lägga sig i kamraternes gräl om Wischnu och Ixora,
finna det kortare och beqwämare at tro alldeles
ingenting. Deras hufwudföremål är sällheten i detta
lifwet; den bryr sig alldeles icke om hwad som finnes
på andra sidan om grafwen, och låter kärngar och barn
bråka med brahminernes tro om själens tilstånd efter
döden. De äro med ett ord ägta Epikuréer, men likwäl
skall deras lefnad wara ganska felfri.

SCHASTAH (Ind. M.) Brahinernes förklaringar öfwer
Wedams; de äro sex til antalet, och handla om
astronomi, astrologi, spådomar, sedelära, tempelbruk,
läkarekonst o. lagfarenhet. Det är efter dessa heliga
böcker som de stjernfunnige brahmerne studera månens
loop, planeter och förmörkelser, och författa sina
Pandjangams (almanackor). Stjerntydarne rådfråga dem
äfwen. Deras yrke är ganska indrägtigt; ty Indianerne
äro så widskeplige, at de företaga ingenting innan de
rådfrågat astrologien; och de må wara aldrig så säkre
på framgång, afstå de från företaget om det badar ondt
för dem.

SCHASTIRIARS, en klass af brahminer, som i skolorna
lära ungdornen religionens lärostycken och mysterier.

SCHEBAT, SCHEBET, se SEBAT.

SCHEDIUS, 1. – son af Iphitus, förde, i sällskap med
sin broder Epistrophus, Phokéerne på 40 galejor til
Trojas belägring: war en af Helenas friare. 2. – En
annan befälhafware öfwer Phokéerne, war son af
Perimedes, och dödades af Hektor wid Troja.

SCHEIK. Så kallas i Österländerna cheferne för
andeliga och werldsliga samfund, samt utmärkte lärare.
Mahometanerne gifwa detta namn åt sina predikanter. S.
är et arabiskt ord, som betyder gubbe. De skiljas från
de andra Musulmännen genom en grön turban. Turkarne
erkänna 7 slägter deraf, som alla påstå sig härstamma
ifrån Mahomet. Den förnämste wistas i Mekka. Dess
wärdighet är ärftlig, men bekräftas likwäl af Sultan.

SCHEIKHALESLAM (Mah. M.) lagens gubbe eller höfding,
Muftis benämning. wulen.

SCHEITAN, arabiskt namn på djef-

SCHEITANER, små beläten som hedningarne i Siberien
hafwa i sina hyddor såsom husgudar.

SCHEKINAH (Rabb. M.) molnet öfwer nådestolen, och som
hos de fordne Israeliterne war det mest åskådliga
märke af Guds närwarelse. Rabbinernes fabler säga at
S. bodde först i tabernaklet, som af Mose upbyggdes i
öcknen, och nedsteg der på inwigningsdagen under
skapnad af et moln. Derifrån flyttade den sig til
helgedomen, i Salomos tempel, samma dag del af honom
inwigdes; bibehöll sig der til dess Jerusalems tempel
förstördes af Chaldéerne och wisade sig aldrig mer.
Judarne säga at S., ell. den talande och med menniskor
sig meddelanbe an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free