- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
412

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Segern ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

412


äplen. Öfwer och rundtomkring sätta de en krans, som
antingen är hel ell. half, och som hänger öfwer
framtil: den kallas Hatara eller Chedertora, d.ä.
lagens krans. När man läser i denna bok, uprullas den
på et slags altare af trä, som står något högt midtuti
eller wid ingången til synagogan; och under predikan
ligger boken qwar på detta altare. Judarnes wördnad
för denna heliga bok är så stor, at de tilhandla sig
rättigheten at få taga fram den ur skåpet der han
ligger förwarad, och at åter lägga in honom; en ära
som endast tilfaller den mestbjudande. Pengarne som
derföre inflyta, anwändas til synagogans underhåll,
eller til understöd för de fattige. – Judebarnen
medföra til synagogan band at linda omkring lagboken,
på hwilka äro broderade deras och föräldrarnes namn,
samt barnens ålder och födelsedag. Det är barnets
fader, som öfwerlemnar banden til dem hwilka hafwa
wärd om lagboken, När de inlinda den i dessa band,
lagar man at de broderade namnen komma inåt lagboken,
och äfwen widröra den, om möjligt är. Wid fodralet til
denna heliga bok, fästes med en liten silfwer-kedja en
ihålig silfwerplåt, hwari ligga andra små plåtar, på
hwilka äro graverade namnen på de fester och hög
tidsdagar då lagen skall läsas. På yttre plåten stå
orden: Lagens krona, eller: Herrens helighet.

SEGERN eller SEGERGUDINNAN. (Sinneb. l.) Grekerne
glordc henne til en Gudomlighet. Enligt Hesiodus war
hon en dotter af Styx o. Pallas. Sabinerne kallade
henne Vacuna, och Egyptierne Nephte. S. hade flera
tempel i Rom, Italien och Grekland. Då Sulla återkom
såsom segrare öfwer alla sina fiender, inrättade han
allmänna lekar til hennes ära. Intet blodigt offer
anställdes för henne, utan man offrade jordens
frukter. Hon föreställes wanligen med wingar, hållande
i ena handen en lagerkrans, och i den andra en palm.
Stundom sen man henne ridande på en glob, för at wisa
det S. herrskar öfwer hela jorden. Sällan ser man
henne utan wingar. Pausanias säger likwäl, at i Athén
fans en S. utan wingar. och at Athenarne hade låtit
göra henne sådan, på det hon icke mer skulle kunna
flyga bort, utan alltid blifwa qwar hos dem. – Segern
uttryckes äfwen mycket wäl genom en krigare med hjelm
på hufwudet, och som i högra handen håller en lans, i
den wenstra en trofé. – När Romarne wille utmärka en
sjöseger, föreställde de S. stående i fören af et
skepp, med en krona i ena handen, och en palmgwist i
den andra, eller också ställde de henne öfwerst på en
rostral-colonn, prydd med en sjötrofé; stundom war det
en enkel S. som höll rostralkronor, likasom hon wille
utdela dem. Se SKEPPSKRONA. – En lagerkrönt Neptunus
är äfwen en wanlig symbol af en sjöseger. – Intagna
städer utmärkas genom en S. eller krigsgud som håller
muskronor i handen. På en medalj i Ludvik XIV:s
Mynthistorie, som återkallar minnet af 13 intagna
städer eller fästningar, ses Mars bära et kastspjut
hwarpå hänga flera murkronor; orden i legenden äro:
Mars expugnator. Se MURKRONAN 8, under KRONOR. – En
uphäfwen belägring af en stad kan på samma sätt
föreställas genom en S. eller ock genom sjelfwa
staden, som håller en krona af blomster och qröna
örter. Se BELÄGRINGSKRONAN 4, under KRONOR. – Då man
welat uttrycka at lifsmedel blifwit förda til en
belägrad stad, har man föreställt en flygande S., som
i ena handen håller en krona, och i den andra en
knippa med sädesax. När til Segerns wanliga attributer
de gamle lade en caducé, utmärkte det at freden hade
följt tätt på segern. – På en Romersk medalj, med
inskrift Asia recepta, det återwunna Asien, är S.
föreställd med wingar, och haller en sköld i ena
handen, samt en krona i den andra. Dessa äro hennes
wanliga attributer: men det besynnerliga härwid är, at
hon står på en piedestal emellan twenne ormar, som
efter många slingringar höja sig på båda sidor om S.
och tyckas hwäsa rysligt wid anblicken af de symboler
hon bar i sina händer. – Gallia invicta, eller det
oöfwerwinneliga Frankrike, är i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free