- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
415

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Semelegenetes ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

415


CHUS. Den lilla Gudungen blef stor, nedsteg til
underjorden för at hemta sin moder, och erhöll af
Jupiter den nåden at hon fick räknas bland de
odödligas antal, under namn af Chione. Pausanias säger
at Cadmus, då han märkte at S. war hafwande, lät lägga
henne och barnet i en kista, som öfwerlemnades åt
wågorna, hwilka förde henne ända til Brasiaterne i
Lakonien; at då de funno S. död, anställde de en
prägtig likbegängelse, och drogo försorg om sonens
upfostran. – Skalden Nonnus säger, at S. flyttades til
himmelen, der hon umgicks med Diana och Minerva, och
spisade wid samma bord som Jupiter, Mercurius, Mars
och Venus. Den föregifne Orpheus kallar henne Gudinna
och hela werldens drottning; likwäl lär hennes dyrkan
icke warit synnerigen allmän. På en graverad sten,
anförd af Béger, läsas dessa ord: “Genierne darra wid
Semeles namn”; hwaraf man kan gissa at Jupiter lär
hafwa gifwit henne någon magt öfwer de lägre
gudamagterna. Slutligen sager Philostrates, at när S.
blef upbränd wid Jupiters ankomst, upsteg hennes
wålnad til himmelen, men mörk o. swart. 2. – En
grekisk högtid, omnämnd af Hesychius, förmodligen
firad til Semeles ära.

SEMELEGENETES, SEMELEIA PROLES, SEMELEIUS HEROS,
Bacchus, son af Semele.

SEMENDUN (Pers. M.) en af Diverne eller Jättarne, som
nedgjordes af Cajumarath, första konungen i Persien.
Han är Persernes Briareus, ty österlendska sagorna
berätta at han hade 1001 fötter o. hundratals armar.

SEMENTINÆ FERIÆ, en fest som pålystes af Pontifices,
och firades af landtmannen för såningens skull, den 25
Jan., med offer til ära för Ceres och Tellus, på det
säden derigenom måtte blffwa frodigare.

SEMIcA, händers påläggning. Så kalla Judarne den
ceremoni som fordom iakttogs, när någon blef uptagen
ibland de lärdes eller äldstes antal. Ordföranden i
Sanhedrin, eller ock en annan af de äldste, lade
händerna på candidaten och uttalade några ord.

SEMICAPER, halfbock, et Pans tilnamn hos Ovidius.

SEMIDII, se SEMONES.

SEMIFERUS, Centauren Chiron, som war hälften menniska
och häst.

SEMINA, en föga känd Gudinna, som förestod sådden.

SEMINARIUM, se NUNNEKLOSTER.

SEMIRAMIS, född i staden Askalon i Syrien, omkring
werldens år 2574, eller 12S0 f.Chr. Fabeln gör henne
til dotter af gudinnan Derceto eller Atergatis. Utsatt
wid födelsen, upföddes hon af dufwor, och blef derföre
kallad S., emedan det är dufwans namn på Syriska:
också älskade hon mycket dessa fåglar. Hon blef gift
med en af Nini förnämsta embetsman, och sedan denne
dog, wardt hon Nini gemål. Wid Nini död öfwerlemnade
konungen regeringen åt S., som styrde såsom en utmärkt
furste. Hon lät anlägga den prägtiga staden Babylon,
hwars murar, kajer och bro öfwer Efrat, tilwunnit sig
en förtjent rygtbarhet. Sjön, dammar och kanaler för
at afleda floden, woro af wida större nytta än pragt.
Äfwen har man beundrat drottningens palats, och den
djerfhet man haft at anlägga trädgårdar i luften. Det
märkwärdigaste war likwäl Bels tempel, i hwars
medelpunkt reste sig en ofantlig byggnad, som bestod
af 8 torn ofwanpå hwarandra. Sedan S. hade förskonat
Babylon, genomreste hon sitt rike, och lemnade
öfwerallt wedermälen af sin kärlek för pragt. Isynn.
anlade hon wattenledningar och stora landswägar: hon
gjorde äfwen flera eröfringar i Æthiopien. Hennes
sista tåg skedde til Indien, der hennes krigshär led
et fullkomligt nederlag. S. hade med Ninus en son som
hette Ninyas. Då hon fick weta at han skämplade mot
hennes lif, afsade hon sig friwilligt regeringen til
hans förmån, i det hon påminte sig et orakel af
Jupiter Ammon, som sagt at hennes död wore nära för
handen, så snart sonen anställde försåt för henne.
Någre författare säga at hon drog sig undan menniskors
åsyn, i hopp at njuta gudomlig ära: andre tilskrifwa,
mera sannolikt, Ninyas hennes död.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free