Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Silener ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
425
SILENER kallades Satyrerne när de woro til hög ålder
komne. De afmålades alltid druckne. Innan Bacchus
tågade at inkräkta Indien lemnade han de äldste gwar i
Italien, för at sköta wingårdarna, och deraf kan
förklaras det stora antal bildstoder man der fann
upreste til deras ära. De troddes wara dödlige, emedan
det fans många grafwar efter dem omkring Pergamus; men
det är mera naturligt at sätta dem i jemnbredd med
Fauner, Satyrer, Paner. Tityrer red. Med S. cörstods
as,ven wänliga bu? G nier, sådana svin Sokrates sade
sig hafwa til sällskap.
SILENUS, Bacchi fosterfader, war Son af Mercurius
eller Pan med en NymF. Nonnus gör honom til en son as
Jorden. Diodorus säger at den förste Silenus regerade
på en ö som utgjordes af floden Triton i Libyen: at
denne S. war född med swans, och alla hans
efterkommande likaså. Gamla monumenter föreställa
också S. med swans. Han är äfwen flintskallig, har
horn, en stor platt näsa, är liten til wäxten, men
groflemmad. Ömsom rider han på en åsna, der han knappt
fan hålla sig qwar; ömsom går han, stödd på en staf
eller thyrsus. Han igenkännas lätt på sin
murgrönskrans, slålen i handen, samt hans skämtande
och nagot lurkagtiga min. Suidas säger at S. war
mycket fallen för at säga infall. – Orpheus anför at
S. war mycket afhållen af Gudarne, och ganska ofta
ditbjuden. Honom anförtroddes wården om Bacchi ungdom,
och blef han sedermera Gudens ressällskap. När han
hemkom ifrån Indien, bosatte han sig på landsbygden i
Arkadien. der han gjorde sig mycket älskad af herdar
och herdinnor. Jfr MIDAS. – Virgilius låter S. under
ruset framfladdra Epicuri filosofiska idéer om
werldens skapelse. Ælianus anför samtalet emellan S.
och Midas, om den okända werlden, hwarom Plato och
någre andre filosofer så mycket ordat; så at S. war
icke en simpel Bricollist, utan äfwen en tänkare och
skicklig anförare; åtminstone beskrifwes han sådan af
Lucianus. Han hade tempel i Grekland, och njöt der
gudomliq dyrcan. – Enligt Pindarus war S. gift med
nymfen Nais, enligt andre med en Medisk nymf, med
hwilken han hade Centauren Pholus. Under Gudarnes krig
mot Jättarne, skrämde han desse med sin åsnas skriande.
SILFRINTOPP, se ASE.
SILFVER-ÅLDERN. Då Saturnus blifwit afsatt (se GYLDENE
ÅLDERN) tilbragte han sin tid i Italiem, der han lärde
folket at odla jorden, som wägrade at wara fruktsam,
emedan menniskorna började at blifwa orättfärdiga. Man
började at känna de första omskiftena af årstiderna,
och konsterne blefwo nödwändiga för at ersätta hwad
naturen icke mera erböd. Nu började Jupiter at regera.
– Denna ålder föreställes under bilden af en ung
qwinna, mindre wacker än Gyldene åldern, för at
beteckna begynnelsen til dem förändring som wisade sig
i menniskonaturens fullkomligheter; kläderna äro
broderade med silfwer, och hufwudet prydt med en rad
af perlor, lagda med mycken konst. Hon stöder sig på
en plog, och står uprätt framför en koja, med sädesax
i ena handen och silfwerkängor på benen, for at
utmärka, at det war då man började odla jorden och
upbygga låga boningshus.
SILICERNIUM, begrasningsgästabud, graföl. Någre säga
at det war twenne sådana gästabud: ett för Dii Manes,
hwilkas mat ingen wågade widröra, utan endast i
stillhet se på; det andra gafs åt slägtingar o. wänner
wid grafwen, til en erinran at de också kunde snart
dö. Maten bestod merendels af bönor, laktuk, egg, bröd
o.d.
SILNOJ BOG, den starke Guden. (Slaw. M.) Så kallade
några Slawonska folkslag en menniskobild, som höll i
högra handen et litet spjut, och i den wenstra en
silfwerglob; hufwudet af en menniska och af et lejon
lågo wid dess fötter.
SILVANUS, se SYLVANUS.
SIMÆTHIUS HEROS, Acis, son af nymfen Simæthis.
SlMAERKLA, se SEMARGLE.
SIMILÆ, en lund nära Rom, der Bacchanalia firades.
SIMOIS, son af Oceanus och Te-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
