- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
430

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sirenuse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

430


karlar som kommo dem för nära. Det påstås äfwen at
deras tretal hade afseende på sinnenas trefaldiga
wällust: musiken, winet o. kärleken, som måg tigast
inwerka på sinnliga menniskor. Derföre har man ock
sökt härleda deras namn ifrån grekiska ordet seira,
kedja. Hesychius härleder namnet ifrån saire, fiska,
en liten sångfågel. – Pausanias anför äfwen en fabel
om S. “Acheloi döttrar, säger han, upmuntrade af Juno,
påstodo sig sjunga bättre än Muserna, och wågade at
utmana dem; men när dessa hade segrat, plockade de
fjädrarne af S. och gjorde sig kransar deraf.” Också
finnas gamla monumenter som föreställa Muserna med en
fjäder på hufwudet. Strabo säger at S. hade et tempel
nära Surrentum.

SIRENUSE, tre öar på sidan af tyrrheniska hafwet, der
Sirenerne bodde. Det war der som de, i förtwiflan at
ej hafwa kunnat förkjusa Ulysses, kastade sig i hafwet
och förwandfades til klippor.

SIRIS, en stad i Lukanien, wid mynningen af floden
Siris, som skall warit anlagd af Trojanerne; hwartil
bewiset war en bild af Palladium, som staden ägde, och
som troddes kunna göra underwerk. Gudinnan Pallas
föreställdes med nedslagna ögon, likasom missnöjd
deröfwer at Jonierne, wid Trojas belägring, hade
wåldfört hennes bildstods fristads-rätt.

SIRIUS, en af de stjernor som utgöra stjernbilden
Stora Hunden, och är den wackraste på himlahwalfwet.
De gamle hyste en sådan frugtan för hennes
inflytelser, at de offrade åt henne. S. är äfwen ett
af Solens namn, och härleder sig antingen af Osiris,
eller ock af Nilen, som äfwen kallades Siris, och
tycktes hafwa en märkwärdig motswarighet til denna
stjernas upqång; ty då hon gick up i öster heliace,
d.ä. började synas före solens upgång, hwilket
inträffade för ungefär 2000 år sedan i Juli månad, då
begynte Nilen sin fruktbara öfwerswämning. De gamle
Egyptierne började wid denna tid sitt nyår.

SIRONA, SIRONIA, en Gudinna, hwars namn befinnes på en
inskription funnen i Oppenheim, departementet
Mont-Tonnerre tillika in d romerska bad. Deo Apollini
et Sironæ, Julia Frontina. V.S.L.L.M. Hon omfamnar
Apollo, under hwars beskydd de warma baden stodo,
såsom warande Läkareskonstens Gud. En Tysk gissar at
det är Diana, och at hon leder detta tilnamn ifrån
Saroniska wiken.

SISICHTON, jordskakaren, ett af Neptuni tilnamn.

SISOE, en hårfläta som Ebréernes grannar offrade åt
Saturnus: en widskepelse som Moses lag strängeligen
förböd Judarne.

SISSIGUATZ-NANUKA, den fjerde af de 5 stora årliga
fester som firat af Sintoisterne i Japan, den 7 i
sjunde månaden. Det är i synn. en gladjedag för barn.

SISTRUM, 1. – en skidwäxt som fans i floden Skamander,
och liknade ki-ärter. En som höll den i handen, war
aldrig rädd för spöken. På flera medaljer föreställes
Skamander hålla denna wäxt i högra handen. 2. – Et
musik-instrument som Egytierne nyttjade i krig och i
sina offer åt Isis. Det war ovalt och af en klingande
metall. Midti på öfra delen war en kattfigur med
menniskohufwud, til höger Isis’ hufwud, och til
wenster Nephthys’: i stället för katten sågs stundom
en sfinx, en lotusblomma eller en glob. I omkretsen
woro åtskilliga hål, hwarfgenom gingo flera
metallpinnar, krokige i ändan. På nedra delen war et
handtag, med hwilket man höll instrumentet i handen
och skakade det så at det gaf ljud. På flera graverade
stenar föreställes Isis hålla en vas i ena handen, och
en S. i den andra.

SISYPHUS, 1. – son af Æolus, och sonson af Hellen,
anlade staden Ephyra, som sedan blef kallad Korinthos.
Han ägtade Merope, dotter af Atlas, och hade med henne
sonen Glaucus, som blef fader för Bellerophon,
Ornytion, Thersander o. Almus. 2. – Son af Æolus o.
Enarete, samt broder til Salmoneus, regerade i
Korinth, sedan Medea begifwit sig derifrån. Han skall
hafwa slagit Döden i kedjor, och hållit honom fjettrad,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free