Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sisyphus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
431
til dess Mars befriade honom på Plutos begäran; emedan
dennes rike höll på at bli öde, i anseende dertil at
ingen dog mer. Homerus förklarar huru S. hade bundit
Döden: neml. ithy han älskade freden, och ej allenast
iakttog den med sina grannar, utan arbetade äfwen på
at widmagthålla den emellan grannarne sjelfwa. Han
säger ock at S. war dem wisaste och klokaste af alla
menniskor. Emedlertid äro skalderne ense om at sätta
honom i helwetet, der han undergår det besynnerliga
straffet, at i ewighet wälta en stor klippa upför et
berg, hwarifrån den genast nedfaller. Man anför flera
skäl til denna bestraffning. Somlige säga at han
uppenbarat gudarnes hemligheter. Då Jupiter hade
bortröfwat Asopi dotter Ægina, wände fadern sig til S.
för at få weta hwart flickan tagit wägen. S., som war
med i hemligheten, lofwade at uplysa Asopus derom,
emot willkor at han skulle skaffa watten til
citadellet i Korinth. Enligt andre kom han i helwetet
derföre at han kränkt sin brorsdotter Tyro. –
Noel-le-Comte anför, efter Demetrius, en annan mera
besynnerlig anledning til hans straff: “Då S. war nära
at dö, befallte han sin hustru at kasta hans lik midt
på torget utan at begrafwa det, hwilket hon äfwen
gjorde. När S. fick i helwetet weta detta, blef han
harmsen detöfwer at hustrun hade så punktligt
fullgjort hans begäran, som han gjort blott för at
sätta hennes kärlek på prof. Han begärde Plutos
tilstånd at få aterwända til jorden, endast för at
bestraffa hustruns hårdhet. Men nar han åter fick
andas luften i denna werlden, wille han icke mer
återwända til den andra, förrän, många år derefter,
Mercurius, på Gudarnes befallning, tog honom i kragen,
och med armstyrka förde honom tilbaka til
underwerlden, der han blef straffad derföre at han
icke hållit sitt til Pluto gifna löfte. – Andre
mythologer, utan at bry sig om Homeri wackra
beskrifning om S., påstå at han war den störste
stråtröfware i Attika, och dödade under olika marter
de främlingar som föllo i hans händer; at Theseus
bekrigade o. dödade honom i en drabbning, samt at
Gudarne straffade honom i Tartaren för alla de brott
han hade begått på jorden.
SITA (Ind. M.), Wischnus gemål, då han uppenbarade sig
under namnet Ram. Öfwer en stadsport i det lilla riket
Sisupatra, ser man en stenbild af S., gemål åt Ram, en
af deras gudar. Den är af wanlig qwinnor storlek. På
hwardera sidan stå tre rygtbare nakne fakirer på knä,
med ögonen fästade på henne, och hålla med båda
händerna i sina manliga lemmar.
SITALKAS, ett af Apollos tilnamn. Han hade i Delphi en
bildstod 35 alnar hög; kostnaden til dess upsättande
bestreds af böter som Amphiktyonerne hade ålagt
Phokéerne, derföre at de upplöjt en åker helgad åt
Guden.
SITENNO (Jap. M.), en af Sintos-sektens gudar.
SITHNIDER, Nymfer bördiga från Megara. Den ena af dem
hade en dotter, som war älskad af Jupiter och fick med
honom sonen Megarus, hwilken anlade Megara. Denna stad
hade en prägtig wattenledning, anlagd af Theagenes,
och wattnet kallades af inwånarne: de Sithnidiska
nymfernas watten.
SITHON, konung i Thracien, gjorde Anchiroe til moder
åt Pallene. Först lofwade han sin dotter til ägta år
den som öfwerwann honom i brottning, och gjorde på det
sättet af med flere friare. Slutligen lofwade han
henne åt den af de twenne, Clitus o. Dryas, som
öfwerwunne den andre. Pallene, som war kär i Clitus,
intalade hans medälskares körswen, at owårdigt fästa
hjulen tilhopa; wagnen gick sönder, och Dryas bröt
halsen af sig. Då S. fick kunskap om detta swek,
befallte han at Pallene och Clitus skulle brännas
lefwande på samma bål som Dryas’ lik; men Venus
förbarmade sig öfwer dem och sände et slagregn som
utsläckte elden.
SITHONIA, SITHONIS, Thracien åt hwilket Sithon gaf
sitt namn.
SITIOS, en af Sintoismens gudar.
SITO, ett af Cereris tilnamn.
SITUMPOR MICHAJ (Ind. M.), en föga känd Gudomlighet.
Mendez
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
