- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
438

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skaldekonsten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

438


gammal med deras religion. De bade inrättat offentliga
strider, der man täflade om priset i Skaldekonsten.
(Nord. Myth.) Detta band, som sammanbinder himmel och
jord, och ensamt kan uplifwa den döende slägten och
åter framtrolla blommor på en förtorkad jord, hade,
enligt Hawamal, sitt ursprung från Nornornas händer
til dödligas fröjd; de sjungande Swanorna, som höjde
sig från Urdas källa, upmuntrade menniskorna at söka
den härligaste skatt, som från tidens början hwilade
på jorden. – Af honingen som bien tilwerkade af
daggen, hwilken nedföll ifrån asken Ygdrasil, då de
nyfödda milda Nornorna första gången bestänkte den med
watten ur den nyss upsprungna källan, tilredde twå
dwergar det kostliga mjöd, som ingaf skaldekonst. Men
de onde Jättarne hade tidigt röfwat det, och fastare
än malmen låg det slutet under hårda klippor.
Asemannen Odin wågade den stora kampen; han segrade,
upswängde sig sjelf i Gudarnes krets, och skänkte
menniskorna den härliga gåftvan.– I Prosaiska Eddan
anföres harom: Gudarne förde krig emot Wanerne. De
aftalade en sammankomst för at sluta fred, som ingicks
på det sätt, at de begge gingo til et kar, hwari de
spottade. Detta fredsmärke omskapades af Asarne
sedermera til en man, wid namn Qwaser, som war så wis,
at ingen kunde fragå honom om någonting, hwarpå han
icke wiste reda. Han for widt kring länder, för at
underwisa menniskorna. En gång kom han til dwergarne
Fjalar och Galar, som dräpte honom, och läto hans blod
rinna i twenne kar, Son och Bodn, och i en kettel
Odrärer. De blandade honing i blodet, hwaraf upkom et
så härligt mjöd, at hwem som deraf drack blef Skald.
Dwergarne berättade Asarne, at Qwaser hade drunknat i
wisdom; ty ingen war så klok, at han kunde nog utfråga
honom. Dwergarne bodo til sig Jätten Gilling och hans
hustru, och då han kom, bådo de honom ro ut med sig på
sjön. Då de kommit något från land, rodde Dwergarne på
skär, och omhwälfde fartyget. Gilling, som icke kunde
simma, drunknade; hwaremot Dwergarne wände om
farkosten igen, och rodde i land. Då de berättade hans
hustru denna händelse, gick den henne til hjertat, och
hon började högt gråta. Fjalar frågade henne, om det
ej kunde lätta hennes sorg, at se ut på sjön, hwar
hennes man omkommit. Då hon bejakade detta, sade han
åt sin broder Galar, at han skulle gå up öfwer dörren,
och när hon gick ut, låta en qwarnsten falla ned på
hennes hufwud, ty han kunde icke uthärda dennes skri.
Brodern gjorde efter hans begäran. Då Gillings son,
Suttung, sporde detta, for han bort, grep Dwergarne,
förde dem ut på sjön, och satte dem på et omslutet
skär. De bödo Suttung skona deras lif, och bödo honom
til förlikning i mansbot det härliga mjödet, hwilket
han äfwen antog. Suttung körde mjödet hem med sig, och
gömde det på det ställe som heter Hnitberg. Hans
dotter Gunlöde tilsattes at wårda det. Deraf är det,
som skaldskap får namn af Qwasers blod, Dwergars
drick, Odrärers ell. Bodnes ell. Sons wätska. Dwergars
skepp ell. lösningspenningar, och Hnitbergs mjöd eller
wätska. – Asarne åtkomo Suttungs mjöd på följande
sätt: Odin for hemifrån, och kom til et ställe der nio
trälar gingo och slogo gräs. Han frågade om han skulle
hwässa deras liar. De tackade för anbudet. Han tager
då en brynsten af sitt bälte, o. hwässer liarne. De
tyckte at liarne nu beto mycket bättre, och begärde at
köpa stenen. Han swarade, at den, som wille köpa den,
skulle gifwa hwad billigt war. Alla sade at de wille
köpa den, den ene hellre än den andre. Han kastade då
stenen up i luften, och då alla wille gripa den, kommo
de i et sådant slagsmål, at de med sina jern dödade
hwarandra. Odin sökte nattherperge hos jätten Bauge,
broder til Suttung. Bauge beklagade sina
omständigheter, emedan hans nio trälar hade dräpt
hwarandra, och han wiste nu icke hwarifrån han skulle
få arbetare. Odin kallade sig Bölwerk. Han erbjöd at
åtaga sig de nio männens arbete, mot willkor, at denne
skaffade honom en drick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0444.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free