Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skaldekonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
439
af Suitungs mjöd. Bauge swarade, at det icke stod i
hansmagt, emedan Suttung wille hafwa det allena. Men
han wille följa med honom dit, och försöka om de kunde
få det. Om sommaren utförde Bölwerk de nie männens
arbete; men då wintern kom, begärde han sin lön af
Bauge. Då begåfwo de sig begge til Suttung. Bauge
berättar sin broder hwad han lofwat Bölwerk; men
Suttung afslog twert deras begäran. Bölwerk talade då
til Bauge om at försöka, genom någon list, åtkomma
mjödet. Bauge war dermed tilfreds. Bölwerk tog derpå
fram en nafware, som hette Rate, och bad Bauge
genomborra berget, och nafwaren war skarp. Bauge
begynte at borra, och sade at det war genomborradt.
Men Bölwerk blåste i nafwarehålet, och då bormjölet
derwid for ut emot honom, märkte han at Bauge wille
bedraga honom. Han yrkade då at Bauge skulle borra
ända igenom. Bauge borrade åter, och då Bölwerk nu
blåste, flög borrmjölet ut til den andra sidan.
Bölwerk förändrade sig nu i en orms skepnad, o. kröp
igenom hålet. Bauge stack efter honom med nafwaren,
dock utan at råka honom. Bölwerk begaf sig til Gunlöde
och låg hos henne i tre nätter. Hon tillät honom då at
dricka tre gånger af mjödet. I den första dricken
drack han ut hela Odräret, i den andra Bodn, i den
tredje Son, så at han då hade allt mjödet. Derefter
förwandlade han sig til örn, och flög bort i största
hast. När Suttung såg örnen, tog han sin örnehamn och
flög efter honom. Så snart Asarne sågo Odin komma,
satte de kar ut i gården. Då Odin nådde Asgård, göt
han mjödet i karen. Men i sin stora förlägenhet, då
Suttung war honom ganska nära, spillde han något deraf
i smutsen, hwilket ingen brydde sig om, så at hwem som
wille kunde taga det. Detta kallas odugliga Skalders
lott. – Suttungs mjöd gaf Odin åt Asarne och alla goda
Skalder. Af denna anledning kallas Skaldskap Odins
fångst, eller fynd, eller drick, ell. Asarnes gåfwa
och drick. Enligt den lärde Fornforskaren Finn
Magnusens sinnrika förklaring, ligger för denna Myth
en physisk idé til grund. – Af Gudarnes spott, hwarmed
regn och dagg betecknas, upkom Qwaser, den
anthropomorphiserade Winrankan. Han dödas af
Dwergarne, och hans blod frånröfwas dem af Jättarne,
som inneslöto den i en bergshåla, d.ä. de jordiska
elementerna motsatte sig winets mognad; men Odin –
som, enligt hwad redan är anmärkt, symboliserar de
himmelska krafterna – genomtränger Hnitberg, det
snöbetäckta, stelnade fältet, omarmar Gunlöd:
updrifwer jordens närande safter, och bringar
derigenom Qwasers blod i dagen. Det will säga,
framkallar den ädla drufwan, hwars poetiskt
inspirerande kraft alla folkslag beprisat.
SKALDER (Sinneb.l.) De utmärktes genom åtskilliga
emblemer. Swanor upöfwer Homeri bild, emellan
blomsterkransar, uttrycka behaget och ljusheten af
hans sånger. Sådan är ock meningen med lyran, som
ligger på knäna af Homeri bildstod uprest på Helikon.
Näktergalen med sina ungar woro föreställde på Orphei
grafwård Pegasus och et Bacchi-hufwud anses äfwen
såsom symboler af en Skald. En rimsnidare utmärkes
genom en syrsa eller gräshoppa.
SKALDESTYCKE. Dess särskilta arter och sinnebilder ses
under HEROISKT SKALDESTYCKE, HERDE-QVÄDE, LYRISKT
SKALDESTYCKE och SATIREN. – Tre små Genier, af hwilka
den ena håller en trumpet, den andra en luta, och den
tredje en flöjt, begagnas äfwen at utmärka
Hjeltedikten, Lyriska Skaldestycket och Herdeqwädet. I
stället för dessa musik-instrumenter har man låtit
dessa Genier hålla olika slags kransar, då
Hjeltedikten warit utmärkt med en lagerkrans,
Kårleksqwädesk med en af myrten, och det Bacchiska
skaldeslaget med en krans af winref.
SKAMLÖSHETEN, se ANAIDEIA; jfr OFÖRSKÄMDHETEN.
SKAMMEN (Sinneb. l.) föreställes genom en qwinna
inswept i sin klädnad, och som söker undandraga sig
allas blickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
