- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
440

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skapelsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

440


SKAPELSEN. 1. – Werldens skapelse af wattnet, en lära
af Thales, som war antagen redan i Homeri tid, är
före-ställd på cn grafurna på Capikoliuni, genom en
liggande halfgud, som håller en lång ära. Oceanens
symbol, från hwars sköte Psyche (själen), stående på
en char, upflyger i luften, d.ä. skådar ljuset och
ikläder sig en dödlig kropp. 2. – (Rabb. M.) Talmud
berättar, at Gud, för at fördrifwa tiden innan
werldens skapelse företogs, roade sig med at upbygga
flera werldar, hwilka Han alla genast förstörde, til
dess. efter flera försök, Han lyckades at göra en så
fullkomlig som wår.

SKARPSINNIGHETEN (Sinneb. l.) En Sphinx är dess
wanliga symbol.

SKATOPHAGOS, lortätaren: et öknamn som Aristophanes
gifwer Æskulapius.

SKATTFRIHETEN (Sinneb. l.) föreställes på de städers
medaljer, hwilka woro befriade ifrån skatt och tunga,
genom en häst på bete, som åter gräs i all frihet.

SKATYRNIR (Nord. M.) se HIMMELEN.

SKAUGUL, en af Walhalls mör; äfwen nämnd såsom Walkyria.

SKEGGIAULD, en af Walhalls mör.

SKENBARHET, se SANNOLIKHET.

SKEPP. 1. – När et skepp war bygdt, war det ifrån
urminnes tider nästan et allmänneligt bruk, at med
religiösa ceremonier helga det, och utmärka det genom
särskilta symboler. Man satte det under beskydd af
någon Gudomlighet, hwars bild sågs i framstammen.
Andra figurer woro i bakstammen, såsom en Chimæra, en
hwalfisk o.d. Wanligen fick det namn efter dessa
figurer. Sålunda kallades det skepp hwarpå Aposteln
Paulus for til ön Melitæ: Castor och Pollux. Et skepp
kallades Isis, om det förde denna Gudinnas bild;
Tigern, om det pryddes af en sådan, o.s.w. På det
sättet woro det wäl möjligt, at Tjuren som bortröfwade
Europa, och Örnen som flög bort med Ganymedes woro
bara twenne skepp, af hwilka det ena förde en tjur,
och det andra en örn til prydnad på akterspeqeln. – Et
seglande skepp på medaljer utmärker glädje,
lycksalighet, framgång, säkerhet. Flera skepp wid
foten af en tornkrönt figur, beteckna en handlande
sjöstad. Wid fötterna af en wingad Segergudinna,
utmärka skepp de sjöslag hwari fiendtliga flottor
blifwit besegrade. 2. – ÆNEAS’ SKEPP, förwandlade i
nymfer. Då Æneas beslöt at fara öfwer hafwet, lät han
bygga sina fartyg i skogen på berget Ida, som war
helgad åt Cybele; och Gudinnan utbad sig af Jupiter
den nåden, at så snart dessa skepp hunnit fram til
Italiens strand, skulle de förwandlas til odödliga
hafsgudinnor. Då Turnus fick se Æneas’ flotta ligga
för ankar i Tiberfloden, föresatte han sig at upbränna
henne. Redan såg man bränder och brinnande bloss flyga
omkring; en tjock rök upstiger til skyarna, då man får
höra denna förskräckliga röst: “Spillen ej mödan,
Ilions män, at wärja min flotta, Eller at wäpna er
arm! Ty, förrän den helgade furun, Weten, at hafwet
skall stickas i brand! – Fort! skynden i frihet!
Skynden Gudinnor, i wågornas rymd! Så Cybele bjuder.”
Strax med lossade tåg skiljde sig hwar stam ifrån
stranden. Lika delfinernas flock söka de djupet med
sänkta framstammar i böljan. I Nymfers gestalt resa de
sig derur på nytt, och simma i wågen. Dessa nya G
udinnor, som påminte sig de faror för hwilka de ofta
warit blottställde på hafwen, räcka alltid en hjelpsam
hand at de skepp som äro nära at förlisa, blott det
icke är Grekiska fartyg. 3. – HELIGT. Så kallades hos
Egyptier, Greker och Romare fartyg inwigda åt Gudarne.
Sådana woro hos Egyptierne: 1) Skeppet som de hwart år
gåfwo åt Isis; 2) det hwarpå de i 40 dagar underhöllo
oxen Apis, innan de förde honom ifrån Nil-dalen til
Memphis i Vulcani tempel; 3) Charons båt, hwarmed
liken fördes öfwer sjön Acherusa. – Grekerne kallade
sina heliga skepp Theogider, ell. Hieragogoi. Men
ibland de heliga fartyg man såg i Greklands åtskilliga
städer, omnämna författarne isynn. twå heliga galerer
i Athen, bestämde för religions-ceremonier, eller at
sprida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free