Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
441
underrättelser i wigtiga stats-angelägenheter. Den ena
kallades Paralos, ell. Paralianska galeren, och hade
sitt namn efter hjelten Paralus, hwilken omtalas af
Euripides, och som, i förening med Theseus, utmärkte
sig emot Thebanerne. Besättningen kallades Paraliener,
och hade högre sold än andra sjötrupper. När Lysander
hade slagit Athenska flottan i Hellesponten,
affärdades Paralienska galeren, med befallning at
underrätta folket om denna bedröfliga händelse. – Det
andra fartyget, kalladt Salaminia, eller den
Salaminska galeren, efter slaget wid Salamis, eller
ock efter dess första styrman, Nausitheus, som war
född i Salamis. Den war på denna rygtbara galer med 30
åror som Theseus for öfwer til Kreta, och kom segrande
tilbaka; hon kallades sådan Deliaca, eller den
Deliska, emedan hon blef helgad at hwart år til Delos
öfwerföra Athenarnes offer, för at upfylla det löfte
Theseus gifwit Apollo Delius, för den wunna segern på
Kreta. Pausanias forsäkrar at detta skepp war det
största han någonsin sett. Då Alcibiades återkallades
från Sicilien, för at urskulda sig för den
ogudaktighet hwarföre man beskyllt honom, befalltes at
samma galer skulle föra honom öfwer. Våda galererne
nyttjades af-wen at föra tilbaka afsatta generaler;
och det är i anledning häraf som Pitholaus kallade den
Parallenska galeren Folkklubban. – Athenarne förwarade
Salaminska galeren något öfwer tusen år, ifrån Thesei
ända til Ptolemæus Philadelphi tid. De woro mycket
noggranne at insätta nya plankor i st.f. de gamla;
hwaraf upkom twisten emellan dem tidens filosofer,
omtalad hos Plutarchus, neml. om detta skepp, hwaraf
ingen bit af det gamla war qwar, werkligen kunde wara
detsamma som Theseus nyttjat: en fråga som än i dag
göres om Venetianernes heliga galer Bucentaurus. –
Utom dessa twå heliga skepp hade Athenarne flera
andra, neml. Antigonus, Ammon, Demetnus och Minervas.
Det sista war af en särskilt art, emedan det war
ämnadt at gå på jorden, och förwarades samwetsgrant
nära Areopagen, för at ej synas oftare än wid
Panathenæerne.
SKEPPSBROTT. Frugtan at lida skeppsbrott förmådde ofta
de gamle at göra Gudarne högst obetänksamma löften. De
lofwade dem stora offer, kostbara tempel o.s.w.;
ingenting war dem för dyrbart. Se ÆNEAS, AJAX,
IDOMENEUS, NAUPLIUS, ULYSSES.
SKEPPS- ell. BOGSPRÖTSKRONA, Corona navalis, äfwen
kallad classica ell. rostata, war en guldkrans,
hwilken gafs åt den som i en sjödrabbning först sprang
in på fiendens skepp och tog det. Kransen war tecknad
liksom med bogspröt (rostra). Denna krans fick ingen
annan i Rom, än Agrippa i slaget wid Actium. Hos
Athenarne erhöll den en sådan krans, som wid en
republiken hotande fara, först utrustade en galer.
SKIALVA (Finn. M.) dotter af Finska konungen Froste,
uphängde sin gemål konung Agne med en guldked, på
holmen Aqnefit, der Stockholm nu står. Agne Skiafr
Bonde war Dags son o. efterträdare, och hade Skialwa i
sednare giftet.
SKICKLIGHET (Sinneb. l.) Hon utmärkes stundom under
Protei bild.
SKIDBLADNER (Nord. M.), det bästa skepp och så stort,
at alla Asar kunde wara derpå med wapen och rustning.
Se ASE.
SKINFAXE (Nord. M.) Dagens häst.
SKINNET, GYLDENE, war skinnet på en gumse, på hwilken
Phryzus och Helle satte sig för at fara öfwer
hafsarmen som skiljer Europa från Asien. Helle, som
blef skrämd af hafsböljorna, föll af, och brodern bjöd
förgäfwes til at rädda henne; detta ställe blef sidan
kalladt Hellesponten. Phryxus, alldeles utmattad, lät
gumsen landstiga på en udde som war bebodd af
barbarer, i grannskapet af Kolchis, och lade sig der
at sofwa. Inbyggarne woro just i begrepp at mörda
Phryxus, då gumsen wäckte honom med en stöt, och
underrättade honom med menniskoröst om den fara som
hotade. Phryxus satte sig åter up på gumsen, och begaf
sig til Æetes som regerade i Kolchis: han offrade der
wäduren åt Jupiter, säga någre, at Mars säga andre, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
