Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sospes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
459
en obrottslig ed. Efter en uppenbarelse i sömnen
föreställdes denne Gud under bild af et barn med en
mångfärgad klädning, beströdd med stjernor, hållande
et fullhorn i handen.
SOSPES, SOSPITA, et tilnamn för Juno, Diana, Minerva
och Proserpina. Juno, dyrkad under detta namn, såsom
wakande öfwer luftens friskhet, hade tre tempel i Rom;
och innan konsulerne tillrådde embetet, måste de för
henne anställa et offer.
SOSTRATES, 1. – en ung Grek ifrån Palwa i Achaja,
Herkulis wän. Efter hans död lät hjelten upföra en
grafwård öfwer honom, och afskar sig håret på hans
graf. Inwånarne bewisade S. årligen heroisk ära. 2. –
En rygtbar Pankratiast ifrån Sikyon, med tilnamnel
Akrochersites, emedan han höll sina motståndares
händer så fast i sina, at han krossade deras finger
och på det sättet twingade dem at lemna honom segern.
Han blef krönt 12 gånger så wäl wid nemeiska som
isthmiska spelen, 12 gånger wid de pythiska, och tre
gånger wid de olympiska. Efter döden uprestes til hans
ära en bildstod i Olympia.
SOTER, frälsare. Detta tilnamn gafs ofta åt Gudarna,
när man trodde sig hafwa at tacka dem för sin
räddning. I synn. gafs det åt Jupiter, Diana och
Proserpina. Se SOSPES, SOTIRA.
SOTERES, tilnamn för Castor och Pollux.
SOTERIA, fester som firades til tacksägelse för
räddning ur någon allmän eller enskilt fara. Under
keisarnes tid underläts aldrig denna ceremoni, när
fursten tilfrisknat.
SOTHIS, egyptiskt namn på stjernbilden Stora Hunden
eller Sirius, som dyrkades i Egypten. Detta ord skall
betyda alltings begynnelse, första dagen. Derföre fick
Hundstjernan detta namn, hwilken ofta kallades
Isis-stjernan, och med dess upgång började de sitt är.
SOTIRA, beskyddarinna. Dianas tilnamn i Megara, af
följande anledning: Sedan Perserne, under Wardonii
anförande, hade härjat nejden af Megara, wille de åter
träffa sin general i Thebæ; men genom Dianas magt,
blefwo barbarerne i ett ögonblick öfwersallne af et så
tjockt mörker, at de foro willse på bergen. Der
inbillade de sig wara förföljde och afsköto otaliga
pilar; klipporna rundtomkring, som träffades af dessa
skott, tycktes gifwa ifrån sig et suckande ljud, så at
Perserne trodde sig såra lika många fiender. På detta
sätt blefwo deras koger snart toma; i dagningen rusade
Megara-boerne på Perserne, och då de funno desse
wärnlöse, nedgjorde de et betydligt antal.
SOTOKTAIS (Jap. M.), en stor apostel i Japan, som
innan han blef född, anmälde sin ankomst för modern
under namn af Helgon, omgifwen af skinande drakar.
Efter 8 månaders förlopp kunde han tala i moderlifwet.
Då han gjorde bön wid fyra års ålder, föllo den stora
Xakas reliqvier ifrån himmelen i hans händer. Sedan
höll han et långt samtal på vers med Darma, en gammal
Indisk profet, som uppenbarade sig för honom på et
berg. Alla dessa underwerk påskyndade framgången af
Budz’ religion. Moria, som war en fiende til denna
lära, aflifwades af denna gudens anhängare, hwilken
genom et rysligt owäder lät sin förtrytelse utbryta
emot denne djerfwe, då han wille kasta i sjön askan
efter de afgudar som Budz låtit honom i stillhet
upbränna.
SOVA (Afr. M.) djefwulens namn hos Qvojas, negrer på
kusten af Malaguette. Se BILIS.
SOVAS-MUNUSIN (Afr. M.) Detta ord, som betyder
förgiftare och blodsugare, utmärkes hos Qvojas et
slags fiender til memniskoslägtet, som förmå at suga
blodet ur en menniska eller et djur, eller åtminstone
förderfwa den. Det är Afrikas Vampyrer.
SPANIEN (Sinneb. l.) På en af Adriani medaljer
föreställes detta land som en qwinna sittande, lutande
mot et berg til wenster (Pyrenéerne) och hållande en
oliveqwist i handen: wid fötterne ligger en kanin. Hos
de moderne igenkännes det på dess lornbe-ströddå
mantel, kongl. krona och det wid fötterna hwilande
lejonet. Le Brun har i Versailles föreställt Spa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
