- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
460

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sparfhöken ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

460


nien under bild af en qwinna med swart hår, kongl.
krona på hufwudet guldbroderad drägt, besatt med
perlor, demanter och et lejon wid sidan.

SPARFHÖKEN (Sinneb. l.) war en mycket aktad fågel hos
Egyptierne, emedan den utmärkte deras store Gud
Osiris, som man ofta ser på monumenter med et
sparfhökshufwud, emedan denne fågel har en skarp syn
och hastig flygt, hwilket passar för Solen, hwars
symbol han war. På den namnkunniga Isis-taflan
föreställes Osiris med et sparfhökshufwud, sittande
och hållande i handen en stor staf som är krökt i öfra
ändan, i likhet med en Augur-staf; på hufwudet har han
et stort skepp, hwaruti står et annat rundt skepp. I
Egypten fanns et tempel helgadt åt dessa fåglar, i en
stad som kallades Hierakon-polis (kökstaden).
Presterne i templet ålåg at underhålla et betydligt
antal sparfhökar, hwarföre de kallades Hierakoboskoi.
Hos Grekerne war denna fågel helgad åt Solen, hwars
snälla och trogna sändebud han war. Han tjente at
gifwa förebud. Han war äfwen en af Junos symboler,
emedan han hade en skarp och genomträngande syn
likasom denna Gudinna, så ofta swartsjukan anfägtade
henne.

SPARIANTIS, Hyacinthi dotter, upoffrades för
Athenarnes wälfärd.

SPARSAMHETEN (Sinneb. l.). Det är en qwinna af mogen
ålder, klädd i enkel drägt och utan grannlåt. Hon
håller et cirkelinstrument och en full men tilknuten
pung, med påskrift: In melius servat, för et bättre
tilfälle.

SPARTA, 1. – dotter af Eurotas, blef gift med
Lacedæmon, och förskaffade honom kronan. Af erkänsla
gaf han hufwudstaden sin gemåls namn. 2. –
Hufwudstaden i Lakonien. Juno njöt der en utmärkt
dyrkan. Se LELEX.

SPARTÆUS, Jupiters son med nymfen Himalia, på ön
Rhodus, efter kriget emot Titanerne.

SPARTES, et gemensamt namn för de krigare som föddes
af tänderna efter den draken, som Cadmus dödade. Någre
tro at de hade detta namn deraf, at sedan de med
Cadmus nedsatt sig i Bæotien, lågo deras boningar
spridda. De skola hafwa warit 13 til antalet, alla
söner af Cadmus, men med särskilta qwinnor.

SPARTON, broder til Phoroneus, gaf sitt namn åt staden
Sparta.

SPATALA, en nymf, så kallad efter Spatalion, et armband.

SPECULATRIX, et Dianas tilnamn i Elis, en stad på
Peloponnesus.

SPEIO, en af Nereiderne.

SPELÆUM, en kula der soldater inwigdes til Mithras’
gudstjenst. I denna kula stodo widunderliga bilder af
Solen under åtskilliga emblemer.

SPELAITES, et tilnamn för Herkules, Mercurius och
Apollo.

SPERCHIUS, en flod i Phythiotis. Homerus säger, at
Pelevs gjorde at honom et löfte af sin son Achillis
hår, om denne komme lyckligt hem ifrån Trojanska kriget.

SPERMO, en af Anii döttrar

SPETSFUNDIGHET. Denna egenskap allegoriseras hos
Grekerne genom en Minerva som höll et kastspjut öfwer
hufwudet på en Sphinx.

SPHÆRUS, Pelops’ wapendragare, begrofs af Thesei moder
Athtra på en ö wid Peloponnesus och kusten af Argolis,
sm efter honom kallades Sphæria. Athra, som der blef
något nära bekant med Neptunus, wille at ön skulle
ifrån den stunden kallas den heliga ön.

SPHALTES, et tilnamn som Bacchus erhöll, då Telephus
föll och sårade sig på en winstock.

SPHELUS, son af Bukolus, en Athenare, hwars son Jasus
blef befälhafware öfwer de Athenare som bewistade
Trojas belägring.

SPINEIUS, se SCHŒNBUS.

SPHINX (Sinneb. l.) et diktadt midunder, som de gamle
wanligen gåfwo et qwinnoansigte och kropp af et
liggande lejon. S. förekommer oftast på Egyptiska
monumenter. Somligt föreställas med wingar, andre
utan, men med långa hårflätor. Plutarchus säger, at
Sphinxer saftes i Egyptiernes tempel, för at beteckna
egyptiska religionens gåtfullhet. Den rygtbaraste S. i
fabeln är den som fans i Thebæ, och den Hesiodus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free