Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sphinx ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
461
säger wara född af Echidna och Thyphon, föräldrar för
allt hwad widunderligt war. Juno, upbragt emot
Thebanerne, stickade detta widunder til Thebanska
området för at ödelägga det. Denne S. föreställdes på
helt annat sätt än Egyptens: hufwud och bröst woro en
ung flickas, den hade lejonklor, hundkropp, drakstjert
och fågelwingar. Den anställde sina härjningar på
berget Phikion, öfwerföll derifrån de resande, satte
dem swåra gåtor före, och sönderslet dem som ej kunde
uplösa dem. Wanligen framsattes denna gåta: “hwilket
är det djur, som har fyra fötter om morgonen, twå om
middagen och tre om aftonen? Widundrcts öde war at dö,
fä snart man hade gissat dess gåta. Flere bade redan
fallit et offer för S., och Thebæ war i yttersta
förlägenhet, då Œdipus framstod för at uttyda gåtan,
och lyckades deri: han sade at djuret war menniskan,
som i barndomen, dess lefnadsmorgon, gick på händer
och fötter; emot middagen, af d.ä. i sin mannastyrka,
behöfde hon endast, twå ben; men om aftonen, af d.w.s.
i ålderdomen, behöfde hon käpp, hwilka kunde anses
såsom tredje benet. S. blef utom sig af förargelse och
störtade sig utföre en klippa. – Pausanias säger, at
någre påstå S. wara oägta dotter af Laius; at som
fadern mycket älskade henne, hade han gifwit henne
kännedom af det orakel som Cadmus hemfört ifrån
Delphi. Efter Laii död twistade hans barn om thronen;
ty, utom en ägta son, hade han flera med åtskilliga
frillor. Men enligt oraklet skulle riket endast
tilhöra ett af Jokastes barn. Alla wände sig då til
S., som, för at undersöka hwilken af bröderne innehade
Laii hemlighet, satte listiga frågor på dem
allesammans; de som icke wiste något om oraklet,
dömdes til döden, såsom oskicklige at regera. OEdipus,
som i en dröm fått kunskap om oraklet, infann sig hos
S. och förklarades för Laii efterträdare. Andre hafwa
sagt, at S. missnöjd at ej få deltaga i regeringen med
Laius, satt sig i spetsen för et röfwareband, som
begick allahanda wåldsgerningar pa Thebanska området,
hwilket gjorde at man ansåg henne för et widunder,
o.s.w. – Herodotus talar äfwen om en Andro-sphinx, åt
hwilken han gifwer et mans-hufwud. Man ser en sådan
wid pyramiderme i Egypten, wid pass fyra mil ifrån
Cairo, åt wester, nära Nil-stranden. Den ar 143 fot
lång, och framtil 62 fot hög, huggen af en enda
klippa. Den är betäckt af sand ända til axlarna.
Häfdatecknarne berätta åtskilliga fabler om denna
figur, och ibland annat at den gaf orakel. Plinius
berättar, at många sådana figurer finnas på de ställen
som Nilen öfwerswämmat, för at undersöka huru högt
wattnet steg. I anseende til den allegoriska mening
som Egyptierne förenade med S., afbildades han på
twenne sätt, antingen under bild af et widunder, med
lejonkropp och flick-hufwud, eller såsom et lejon
utsträckt på en thron. Första figuren utmärkte Nilens
tilwäxt, och den andra före-ställde Momphta, en
Egyptisk watten-gud som styrde för Nilens
öfwerswämningar. Som dessa infalla i Juli och Aug.
månader, då solen genomlöper Lejonets och Jungfruns
tecken, och Egyptierne woro af naturen fallne ot göra
widunderliga sammansättningar, upfunno de denna utåt
jorden krypande figur, för at utmärka Solens
nyssnämnda lopp. – S. sattes äfwen framför templen,
för at utmärka det wetenskapen om gudomliga saker är
inswept i mysterier och gåtor. De anwände den äfwen
såsom attribut för Klokheten och Solen, för hwilka
ingenting är förborgadt. Augustus hade i början en S.
i sitt sigill. – Diodorus försäkrar, at man i
Troglodyternes land i Ethiopien finner werkliga S.,
alldeles lika dem som målare tilwerka, men något mera
ludna, samt mycket milda och läragtiga.
SPHRAGITIDER, nymfer på berget Cithæron, så kallade
efter en grotta der som war åt dem helgad och hette
Sphragidium. Athenarne offrade årligen åt dem på
oraklets befallning, derföre at de förlorat ganska få
krigare i slaget wid Platææ.
SPICIFERA DEA, den axbärande Gudinnan, Ceres.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
