- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
467

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Starkodder ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

467


Andre säga, at S. war herde hos konung Œneus, som då
han hade märkt at en af getterna kom senare och
muntrare hem än de andra, följde efter henne en dag,
och fann henne på et afsides ställe, der hon åt
drufwor, en frukt hwars nytta allt dittils warit
okänd. S. tog några hem med sig til Œneus, som
pressade win deraf, och efter hans namn kallade
Grekerne winet Oinos. 2. – Son af Silenus. 3. – Konung
i Assyrien, som gäst-wanligt emottog Bacchus.

STARKODDER (Nord. M.). Nordiska fabeln omtalar twenne
kämpar af detta namn. Den äldre, Starkwidrs son, war
af jättestam och hade åtta armar, i hwilkas händer han
stundom förde fyra swärd. Han skall hafwa lefwat i
Upsala-konungen Hugleifs tid. – Den yngre Starkodder,
soneson af den nyssnämnde och son af Storwerk med den
Helgelandska konung Frekes dotter, Anne, war en af
nordens utmärktaste Heroer. Han skall också ha warit
född med sex armar, men Thor bortryckte strax efter
födelsen de fyra, så at han ej kom at hafwa flera än
andra menniskor. Sedan upfostrades han af Odin sjelf,
som slutligen samlade alla Asarne til et råd, för at
utdela skänker åt Starkodder. Han gaf också honom de
allrahärligaste egenskaper, hwaremot Thor genast
tillade honom någon motsatt grof last. Derföre utförde
han likså många nidingswerk, som berömliga gerningar,
och började sina hjeltedater med at swika
fostbrödralagen i det han dräpte konung Wisar. Efter
at i Norden, Italien, Grekland och Ryssland hafwa
utfört en oräknelig mängd märkwärdiga wärk, dräptes
han af Halber Lemnason, sedan han upnått tre måns
ålder. – Han war en lika stor skald, som tapper kämpe,
och skall hafwa besjungit Bråwalla slag, det han, på
Sigurd Rings sida, bewistat.

STASIMON, wisa eller lofsång som sjöngs af en chorus
efter offringen. De sjungande Personerne höllo sig
stilla framför altaret.

STATA, en Gudinna som åkallades för at hämma
eldswådor, ut incendia starent. Hon dyrkades på torget
i Rom, der stora eldar uptändes.

STATANUS eller STATILINUS, en Romersk Gud åt hwilken
offrades när barnen började at kunna stå.

STATINA, en Romersk Gudinna, dyrkad i samma afsigt som
Statanus.

STATOR, et tilnamn som Romarne gåfwo Jupiter, emedan
han en gång hindrade dem at fly för Sabinerne. Då
Romulus en gång såg sina soldater rygga, bud han
Jupiter ingifiva dem mod. Han blef bönhörd, och til
åminnelse deraf upbyggde han et tempel åt denna Gud,
wid foten af Palatinska berget, under namn af Stator
eller den som hejdar. Bilden som helgades åt honom,
föreställde Jupiter stående, med en pik i högra handen
och åskan i den wenstra. Cicero berättar, at Consulen
Flaminius, under tåget emot Hannibal, nedföll i
ögonblicket med sin häst framför Jupiter Stator;
hwilket hans trupper ansågo för et elakt tecken, eller
snarare för en warning af Guden at icke begifwa sig i
striden; men Consuln föraktade detta, och blef slagen
wid Trasymenus. Seneca säger at detta namn gafs åt
Jupiter, emedan han widmagthåller hela naturen.

STATSSKÄL (Sinneb, l.). Ripa föreställer det under
bild af en gwinna wäpnad med hjelm, harnesk och swärd.
Hon är klädd i grön kjortel, fullsatt med ögon och
öron, i wenstra handen håller hon et spö, och den
högra hwilar på hufwudet af et lejon.

STELLE eller STELLIO, et ungt barn som blef
sörwandladt til ödla. När Ceres sökte sin dotter och
war mycket törstig och trött, klappade hon på dörren
til en koja, då en gumma kom ut, wid namn Baubo, af
hwilken hon begärte få något at dricka. Gudinnan drack
med sådan begärlighet, at et barn som war i kojan gaf
til et gapskratt. Ceres blef förtretad, kastade på
barnet det watten som war qwar i bägaren och
förwandlade det til ödla.

STENAR, 1. – se DRUKALION. 2. – FYRKANTIGA. De äldste
afgudabilder woro huggne i fyrkantiga stenar, hwattil
sedan efter hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free