- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
471

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stophia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

471


STOPHIA, fester i Eretria til Dianas ära.

STORJUNKARE (Lapp. M.) en Gud dyrkad hos
Lapparne. Den är ringare än Thor, emedan han
är dess ståthållare, tilsatt at styra
menniskorna, och isynn. kreaturen; ty honom
åkalla Lapparne för lycklig jagt. Klippor,
kärr och grottor äro isynn. helgade åt S.;
Lapparne föregifwa ock at han der som oftast
wisar sig. S. är gjord af sten, och högst
illa arbetad. Ofta händer, at Lapparne icke
ens bry sig om at gifwa någon form åt den
sten de utsett til Gud. De taga stenen sådan
den träffas i bergen; och som sådana gudar
kosta ingenting at tilwerka, så sätta de
stundom omkring förnämsta stenen, som
föreställer S., flera andra, under titel af
gudens gemåler, söner eller döttrar. De
gifwa honom äfwen, med föga omkostnad, en så
talrik familj de behaga: de tro at det är S.
sjelf som leder dem i walet af dessa stenar.
De anse honom äfwen såsom beskyddare af
deras hus; och i hwar familj wisas honom en
utmärkt wördnad framför den sten som
föreställer honom. Offren som Lapparne göra
åt S. hafwa det besynnerliga med sig, at man
tråder en röd träd genom högra örat på
offerdjuret. Den som offrar, tager hornen
och benen af dess hufwud och hals, tillika
med klöfwar o. fötter. Allt detta bares til
det berg som är helgadt åt S., til hwars ära
offret skett. När man kommit dit, gnider den
andäktige Lappen gudens bild med djurets
blod och fett; bakom stenen ställer han
hornen af dem slagtade renen; födslodelarne
uphängas på hornen, på högra sidan af
hufwudet; i hornet på wenstra sidan
inwecklas en röd tråd, hwarwid hänger en
tennplåt och en bit silfwer. De anställa
ofta gästabud til ära för S.; då slagtas
offerdjuret bredwid afguden, köttet kokas,
och de traktera sig och sina wänner dermed;
men de äta endast köttet af hufwudet och
halsen. Stundom är berget der S. bor så
swårt at bestiga, at, för at slippa gå
upföre, offra Lapparne djuret wid
bergsfoten; men de doppa en sten i blodet
och kasta den upåt berget, för at tjena som
bewis hos S., at de anställt offer til hans
ära. Lapparne wisa samma wördnad för S. som
för Thor, d.w.s. offra twågånger om året.
Ceremonien består i ar om sommaren pryda den
helgade stenen med björkgrenar, och om
wintern med grenar af furu; finna de då at
stenen är lätt at lyfta, hoppas de allt godt
af Guden; är stenen deremot tung, frugta de
at Guden är wred och gör dem något ondt,
söka genast at motarbeta hans wrede, och
lofwa honom några nya offer.

STORKEN 1. – war helgad åt Juno; och som han
leswer af insekter och krälande djur, så är
han af mycken nytta på kärragtiga ställen.
Också hyste Thessalierne för honom en
synnerlig wördnad. Romarne anwände S. såsom
en symbol af barnslig kärlek, emedan de
trodde honom underhålla sina föräldrar på
deras ålderdom. 2. – (Arab. M.) De gamle
Araberne hade en fest som kallades
Storkarnes, hwarunder de gladde sig öfwer
winterns bortgång, emedan denna fågel,
enligt deras observationer icke kommer förr
än kölden är förbi.

STORMARNES GENIUS. I Lusiaden af Camoens
förekommer följande sublima målning. Då
Portugisiska flottan under Vasco da Gamas
befäl, är nära at ligga öfwer Stormudden wid
Goda Hopps udden, lär man plötsligen se en
ryslig figur upstiga ur hafwet; hans hufwud
widrör molnen; stormar, windar och åskor
omgifwa honom, och hans armar sträcka sig
utöfwer hafsytan. Denne Genius är skyddsgud
för denna Ocean, hwars wågor ännu aldrig
blifwit klufna af något skepp. Han hotar
flottan, beklagar sig öfwer Portugisernes
tiltagsenhet som komma at bestrida honom
wäldet öfwer dessa haf, och förkunnar dem
alla de olyckor som skola möta deras företag.

STORMEN. Romarne hade gjort dem til en
Guddomlighet Marcellus lät åt honom upbygga
et litet tempel utanför Capenska porten, af
tacksamhet derföre at han undsluppit en
häftig storm emellan Corsica och Sardinien.
På gamla menumenter ser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free