- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
472

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Stormhatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

472


man offer anställas åt Stormen. Det kan
räknas ibland Luftnymfernas antal. Hon
afmålas med et wredgadt anlete, i en
ursinnig ställning sittande på stormdigra
moln, hwaribland äro flera wäder som blaså i
motsatt rigtning. Hon utöser näftals med
hagel, som fönderbryter träden och förstör
säden. Man kan tillägga et brusande haf och
skepp som kastas af wågorna. – Anm. I
Swenska språket är S. Masc.

STORMHATT (Aconitum), en giftig ört. Den
wäxte i öfwerflöd mid Heraclea i Pontus, der
grottan låg hwarest nian trodde at Herkules
nedsteg til helwetet. Deraf upkom fabeln at
denna ört upkommit af Cerberi fradga, då
Hekules ryckte honom ifrån de dödes rike.

STORMKRONA, se KRONOR, 8.

STORSINNIGHETEN. (Sinneb. l.) Ripa utmärker
den genom en qwinna, hwars hjelm ar prydd
med et lejonhufwud. Dess ställning är adel,
den krigiska dragten ar försedd med
grannlåter af guld och slöjor, och hon har
gyldene kängor. Ormar hwasa omkring henne,
utan at hon bryr sig derom, och hon föraktar
at kasta en enda blick på Afunden, som
gnager på jernet af hennes kastspjut.

STRAFF. (Sinneb. l.) Horatius föreställer
det såsom linkande, efter Brottet, som går
med stora steg förut, men som Straffet ändå
uphinner. Hos Cochin är det en man med
bister upsyn, som håller en yxa och et
swärd, och har på knäna en uplöst risknippa.
Bredwid honom ligqa kedjor och
straffredskap. En fjättrad Prometheus, hwars
inelfwor sönderslitas af en gam, är, på
gamla minnesmärken, wanliga symbolen af
brottsliges straff efter döden.

STRASITEs, en diktad sten som föregafs reta
til kärlek och befordra matsmältningen.

STRATIA, den krigiska Minervas tilnamn såsom
stridernas Gudinna.

STRATICHUS, en af Nestors sju söner Homerus
kallar honom Stratius.

STRATIUS, den stridbare, Jupiters tilnamn
hos Carierne.

STRATOBATES, en af Elektryons söner.

STRATONICE, 1. – Thestii dotter, med hwilken
Herkules hade sonen Atromus. 2. – Dotter af
Pleuron.

STREBULA, lårstycket på offertjurar.

STRENIA, en romersk Gudinna, som wakade
öfwer nyårsgåfwor (STRENA). Hennes fest
firades nyårsdagen och hon hade et litet
tempel nära heliga wägen i Roms femte region.

STRENUO, en Gudinna som Romarne dyrkade på
det allt måtte wäl lyckas. Se AGENORIA.

STRIBA eller STRIBORG (Slaw. M.) en afgud i
Kiew, der dess bild upsattes på Wladimirs
befallning.

STRIDERNE äro personifierade af Hesiodus,
som gör dem til söner af Twedrägten.

STRI-RAMA-NAOMI (Ind. M.), en högtid som
infaller 9:e dagen efter fullmåne i April,
och är mycket firad i Wischnus tempel; det
är Ramas födelsedag, och påstår i 9 dagar.
Hwar afton föres Guden högtidligt omkring på
gatorna, ridande på olika kreatur, och wid
återfiären ställes han på en afsats i
templet, för at emottaga folkets dyrkan.

STRIVAJCHEVANALER (Ind. M.) tredje
underafdelningen i Brahminernes stam. De äro
egentligen Wischnus Brahmer, och dem åligga
ceremonierne i hans tempel; de äro i sin
sekt hwad Sivebramnials äro i Schivas. Det
är af deras stam som Wifchnus Gurus tagas,
kallade Adjariers. Denna stam underafdelas i
twenne andra, hwilkas meningar om Guds natur
äro olika; den ena kallas Vadakalers, och
dem andra Ingulers. De skiljas genom et
märke i pannan, som liknar et Y: de förstes
går ned öfwer näsan och slutar sig i et
spets; kanterne äro hwita, och märket
midtuti är gult; de sednares märke slutar
sig i en rundning mellan ögonbrynen i
kanterne äro hwita och märket midtuti är
rödt. Hwita fargen foreställer Wischnu; den
gula och röda hans gemål Lacshmi. Dessa
märken sätta de på sig när de stiga up och
när de fasta.

STROPHADERNE, öar i Jonista Hafwet, på
kusten af Peloponesus, be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0478.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free