Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sylvanus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
483
Gud, eller guden Terminus, och denne war
egentligen S. Också tilskrifwer man honom
upfinningen af råmärken. Servius säger, at
detta war den rådande meningen, men at,
enligt filosoferne, war S. en Gud för
materien, som är massan och dräggen af
elementerne, d.w.f. det gröfsta i elden,
lusten, wattnet och jorden. S. dyrkades
mycket i Italien, der han troddes wara född
och hafwa fort en lycklig och gagnelig
regering. Han hade flera tempel i Rom; ett i
trädgårdarna på Aventinska berget, et annat
i dalen wid Viminaliska berget och det
tredje på hafsstranden, hwarföre det
kallades Littorale. Hans prester utgjorde
ett bland de förnämsta kollegier af romerska
presterskapet. Endast manspersoner fingo
offra åt honom. I början offrades bara
mjölk; men sedermera en gris. Hans altaren
pryddes med grenar af cypress eller tall. S.
war en Gud som icke tyckte om barn, och man
skrämde dem för honom, för at afhålla dem
ifrån at skada grenar och annat som war
helgadt åt denne Gud. Han ansågs såsom et
slags mara; också war han en buse för
barnsångsqwinnor, och man måste emot honom
anropa beskydd af Intercido, Pilumnus och
Deverra. (Sinneb. l.) S. föreställes ömsom
med horn och halfwa kroppen af en get; ömsom
i fullkomlig mennisko-skapnad. Sylvani
attributer under sednare formen, äro en
trädgärdsknif i handen, en grof krans af
tallbarr och kottar, en landtlig drägt som
räcker ned til knäna, en hund wid fötterna,
och träd wid sidorna såsom skogarnes Gud.
S., under form af Pan, war utan horn; öron
och hela nedra kroppsdelen af en get,
alldeles naken och krönt med murgrön, men
hornen sticket fram genom kransen; i wenstra
handen bär han en furugren, som wisar at
tallen war denna Gudens älsklingsträd. Ofta
är det en cypress i stället för furu, i
anledning af hans ömhet för den unga
Cyparissa, som blef förwandlad til cypress,
eller ock derföre, at han war den förste som
lärde folket i Italien at odla detta träd;
det war derföre han hade tilnamnet
Dendrophorus. Wanligen föreställes S. under
form af en Terminus; man ser blott hufwudet
och halfwa kroppen. Utan armar; nedantil
slutar den i form af balja, afsmalnande mer
och mer emot basen. 2. – eller SYLVESTRI,
epiteten för Mars. Han åkallades för at
wårda jordens gröda.
SYLVIA, drottning i Alba och Numitors
dotter, blef instängd tillika med
Vestalerna, af farbrodern Amulius, som icke
wille ha någon medtäflare til thronen. En
dag då hon gick at hemta watten ur Tibern,
hwars ena gren gick igenom Vestalernas
trädgård, somnade hon på stranden och drömde
at Guden Mars roade henne, hwilket hade den
werkan, at hon 40 weckor derefter blef moder
för Romulus och Remus.
SYLVIUS, son af Æneas och Lavinia, hade
detta namn emedan han war född i en skog.
SYMÆTHUS, en stad och flod på Sicilien i
hwars grannskap bröderne Palici woro födde.
SYMA, en Nymf, dotter af Idemus, moder til
Chthonius, som hon fick med Neptunus.
SYMBACCHI, twenne prester hwilka det ålåg at
rena Athén wid högtiden Thargelia.
SYMBOLER. Grekerne gåfwo stundom detta namn
åt hwad wi kalla förebud eller betydelser;
men här är blott frågan om typer eller
emblemer, eller moraliska sakers
föreställande genom bilder och egenskaper af
naturliga ting. Lejonet är en symbol af
styrka; klotet af obeständighet; pelikanen
af moderlig kärlek. Hos Egyptierne woro
symbolerna i högt anseende, och betäckte de
flesta af sedolärans mysterier. Pierii
hieroglyfer tros wara symboler. Chinesarnes
bokstäfwer äro til det mesta betydelsefulla
symboler. Caussin har skrifwit en bok om
symboler. Medaljisterne kalla symboler wissa
märken eller attributer som enskilt tilhöra
några personer eller wissa Gudomligheter.
Til ex. åskstrålarne som någon gång åtfölja
en kejsares hufwud, utmärka högsta wäldet
och en magt jemnlik med Gu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
