Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Syme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
487
Gudar swara emot Dii Consentes hos Romarne.
Se CONSENTES.
SYME, en ö emellan Rhodus och Cnidus, så
kallad af hafsguden Glaucus til åminnelse af
hans gemål Syme, som war dotter af Doris.
Nereus blef konung på denna ö.
SYMMACHIA, et tilnamn som inwånarne i
Mantinea gåfwo Venus, emedan hon hade stridt
för Romarne i slaget wid Actium.
SYMMETRIEN (Sinn. l.) En owanligt skön och
wälwäxt qwinna; hon har omkring lifwet en
gördel beströdd med stjernor, som utmärka de
sju planeterna. Framför henne står en naken
Venus-bild, hwars proportioner hon aftager
med en passare och en lineal. Hon
persånifieras äfwen genom en qwinna i
symmetrisk ställning d.w.s. med hufwudet
rakt seende rätt fram, armarne utsträckte i
samma läge, och hållande i båda händerna en
fackla på lika afstånd och i lika höjd.
SYN (Nord. M.) en Asynia, enligt prosaiska
Eddan, som war portwakterska i palatset och
höll dörren stängd för dem som icke fingo gå
in. Wid Tingen war hon upmärksam, när någon
genom osanning wille förwända sin sak.
SYNALLAXIS, en af de Jonidiska Nymferna.
SYNAULIA, en flöjt-concert som upfördes i
Athén när Panathenæa firades.
SYNDABEKÄNNELSE. Den ägde rum wid de gamla
inwigningarna. (Chin. Myth.) I China är det
en gammal plägsed at vice-konungar och
landshöfdingar aflemna tidtals en bekännelse
af alla sina fel, offentliga eller hemliga.
Det är hwarken lätt eller säkert för dem at
söka bemantla dem, emedan i hwar provins äro
af hofwet tilsatte embetsmän, som skola göra
den noggrannaste räkning för
landshöfdingarnes upförande. (Jap. Myth.)
Hos Japanerne sker et slags S., hwars
stränghet och befatthet kunna stöta den mest
nitiske botgörare. Då en Japanare är plågad
af samwetsagg och will erhålla förlåtelse
för sina synder, begifwer han sig til en
ryslig ödemark, omgifwen af berg och branta
klippor, dem han måste öfwerstiga. Der
träffar han eremiter lika wilda som ställer
de bebo, hwilka ledsåga honom til ännu
wildare eremiter. Desse bemägtiga sig
penitenten, och för at bereda honom til S.,
plåga de honom med alla möjliga späkningar.
De utmergla honom genom ökwerdrifna fastor,
och oaktadt hans swaghet, twingas han at gå
öfwer branta klippor, samt klättra upföre
berg och brådstupor. Den botgörande är wid
lifsstraff förbunden at undergå alla de
späkningar som eremiterne behaga ålägga
honom: och om han felar i minsta måtto, blir
han af sina obarmhertiga bödlar uphängd wid
händerna i et träd som lutar öfwer en
afgrund, der de lemna honom i sådan
belägenhet. Då han äger nog styrka at
uthärda de första profwen, leder man honom
genom odlade wägar til et fält, der han är
twungen at qwarblifwa et helt dygn med
armarna i kors och ansigtet lutadt emot
knäna. Om han beswärad af denna ställning
nödgas at söka någon lindring, förstå de
waksamme eremiterne at med käpprapp
återkalla den olycklige botgöraren til sin
skyldighet. All den tid han tillbringar i
denna besrvärliga ställning bör af honom
användas at hålla en sträng mönstring öfwer
alla sina fel. Derefter åligger det honom at
gå under samma mödor ända til dess han
hinner fram til spetsen af en klippa, der S.
skall afläggas. Ur denna klippa upskjuter en
stång, på hwars ända hänger en wåg. I ena
skålen lägga eremiterne penitenten, och en
motwigt i den andra; hwarefter wågen
utskjutes, så at den blir hängande öfwer et
brådjup. I denna belägenhet är det som
penitenten bör aflägga en noggrann och
uprigtig bekännelse af alla sina synder. Om
man märker at han döljer några
omständigheter, eller at han staplar wid
upräknandet af sina fel, skuffar man til
stången så at syndaren faller ur skålen ned
i bräddjupet. Är han deremot fullständig i
sin bekännelse, så stå båda skålarne i
jemnwigt. Lyckligen undsluppen alla dessa
faror, betalar han ere-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
