Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Tempel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(515)
tillfrisknande efter en swår sjukdom, wapen som man
tagit ifrån fienden, trefötter, löftessköldar, och
mången gång dyrbara deposita. – Hedningarne hade en
sådan wördnad för T., at, enligt Arrianus, det icke
war tillåtet at hwarken spotta eller snyta sig i dem.
Ofta gick man dit up på knäna. De waro en fristad
eller tilflyktsort, och ingen fick med wåld ryckas
derutur. I allmänna olyckor kastade qwinnorna sig
framstupa på jorden i templen och sopade golswet med
håret; men om, i trots af böner och offer, olyckan
fortfor, förlorade folket stundom tålamodet och
kastade stenar på T. – Då man war sinnad at bygga et
T., walde Aruspices både ställe och tid när arbetet
borde begynna. Platsen renades med mycken omsorg; dela
tomten omgafs med band och kransar: Vestalerne,
åtföljde af unga gossar och flickor, hwilkas föräldrar
lefde, twättade platsen med rent wallen; och Pontifex
fulländade reningen med et högtidligt offer.
Öfwerhetspersonerne och de förnämste lade derefter
handen på en stor sten som skulle inläggas i
grundwalen, och ditkastade några stycken af en metall
som ännu icke gått igenom digeln. Så inwigdes det
tempel som Vespasianus lät återupbygga på Capitolium.
– T. funnos som icke fingo byggas inom, men utom
stadsmurarna, såsom de åt Mars, Vulcanus och Venus,
hwartil Vitruvius upgifwer följande orsak: “Det sker
af frugtan, at om Venus wore inom staden, blefwe det
et tilfälle för liderlighet ibland ungdomen och
mödrarna inom familjerna. Vulcanus borde äfwen hålla
sig utanföre, för at ifrån husen af lägsna all frugtan
för eldswådor. Så länge Mars wore utom stadsmurarna,
uphörde allt gräl ibland folket; och dessutom står han
på sin plats för at skydda staden emot krigets faror.
Cereris tempel lågo äfwen utanför städerna, på sådana
ställen dit man endast gick at göra henne offer, på
det renheten af dem icke måtte blifwa besmittad.”
Emedlertid war denna stillnad icke alltid så noga
iakttagen. Hwad stadernes skyddsgudar angick, ställdes
deras T. på de högsta ställen, hwarifrån man kunde se
största delen af de murar som de beskyddade. War det
Mercurius, så borde hans T. stå der marknad hölls.
Apollos och Bacchi nära theatrarne; Herkulis nära
Circus, om der fans hwarken Gymnasium eller
Amphitheater. – Hyginus säger, at Gudarnes T. woro i
början så byggda, at folket wände ansigtet åt wester.
Efter nogare befinnande fann man at T. borde wändas åt
öster. Dessa T. hade blott en enda ingång. Deras antal
ökades i mån af Gudarnes ofantliga myckenhet; men de
hade icke alla samma form. Jupiters woro mycket långa,
höga och merendels utan tak. T. för de Gudamagter, som
stodo i något förhållande til jorden, såsom Ceres,
Vesta, Bacchus m.fl. woro runda. Plutos och de
underjordiska Gudarnes T. liknade underjordiska hwalf.
– De rygtbaraste tempel i hedendomen woro Vulcans i
Egypten, som så många konungar hade beswär at
fullborda; Jupiter Olympii; Apollos i Delphi: Dianas i
Ephesus; Capitolium och Pantheon i Rom; och slutligen
Beli tempel i Babylon, det mest märkwärdiga för sin
storlek och byggnadssätt.
TEMPLUM kallade Augurerne den jordrymd som de bestämde
under uttalande af wissa ord, och hwarifrån de kunde
se alla sidor af himmelen, hwilket kallades
Tabernaculum capere (Se Ordet). När himmelen war
afdelad, undersökte Auguren mycket upmärksamt hwilka
fåglar wisade sig, deras flygt, sång och på hwilken
sida af T. de befunno sig. Detta ord betecknade äfwen
den rymd på himmelen som war utstakad af
augural-stafwen.
TENAREN (Sinneb. l.) är en lands-udde i Lakonien, på
hwilken låg et Neptuns tempel i form af en grotta, och
en Gudens bildstod wid ingången. “Någre Grekiske
skalder, säger Pausanius, hafwa diktat at det war der
som Herkules borttagit Plutos hund; men utom at i
denna grotta icke finnes någon underjordisk håla, är
det icke sannolikt at en Gud håller sin regering under
jorden eller at wåra själar samlas der efter döden.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
