- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
525

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Themista ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

525


Athéns citadell, wid hwars ingång låg Hippolyti graf.
– Fabeln säger at T. wille lefwa mö i alla sina dagar,
men at Jupiter twingode henne at hålla af honom, och
han fick med henne tre döttrar: Rättwisan, Lagen och
Freden. Hesiodus säger at T. äfwen war moder för
Timarne och Parcerne. Sittande til höger om Jupiter,
har hon i Olympen inseende öfwer Gudarnes kalas.
Festus säger, at T. befallte menniskorna at af Gudarne
begära det som war rättwist och billigt; hon wakar
öfwer alla förbund menniskor emellan, och håller
handen öfwer at de noga iakttagas. 2. – Dotter af
Ilus, gift med Capys, och moder til Anchises.

THEMISTA, se CARMENTA.

THEMISTAGORA, en af Danaiderna, gift med Podasimus.

THEMISTIADER, Themis’ nymfer och prestinnor i hennes
tempel i Athén. Enligt andre woro de nymfer som
förutsade det tilkommande, och hade sitt namn efter
Carmenta, med tilnamnet Themis eller Themista, en
namnkunnig spåqwinna.

THEMISTO, 1. – Homeri moder. 2. – Dotter af Hypseus,
gifte sig med konung Athamas 1, sedan han öfwerqifwit
Ino, och hade med honom sönerne Orchomenus och
Plinthius. Hyginus säger, at sedan Ino förenat sig med
Bacchanterne, smög hon sig in i Athamas’ slott, och
dolde sig der förklädd til slafwinna, utan at wara
känd af T. Denna, som beslutit at mörda alla Inos
barn, och som genom deras arfsrätt skulle kommit i
besittning af kronan, framför hennes egna barn, yppade
sin afsigt åt den förmenta slafwinnan, som förstått at
tilwinna sig hennes förtroende, och tilsade henne at
om natten kläda hennes barn hwita, men Inos swarta.
Ino gjorde twertom, så at T. mördade sina egna söner i
st.f. Inos; men när hon fann sitt misstag, dödade hon
sig af förtwiflan. 3. – En af Nereiderne.

THEMISTONOE, dotter af Ceyx, och gift med Cycnus.

THEMITES, Apollos tilnamn i Syrakusa.

THEMURA, en af de tre afdelningarne i Rabbinernes
Cabala. Den består 1:o i flyttning eller förändring af
bokstäfwerna; 2:o i en förändring af bokstäfwer, som
sker i wissa likagällande föreningar. Denna afdelning
är en af sednare tiders rabbiner upfunnen widskepelse.
Se CABALA, GEMATRIA, NOTARICA.

THENSA, dragbår hwarpå man wid Ludi Circenses förde
gudarnes bilder, at upsättas i Circus. De hade
utseende af wagnar, och gjordes af trä, elfenben eller
silfwer. De förste woro af samma träd som war helgadt
åt den guden hwars bild man bar. Gudamagterne syntes
der med deras utmärkande attributer. Det war en
hedersbetygelse som wisades Claudius efter döden. Man
finner guld- och silfwer-medaljer efter honom, der man
på ena sidan ser kejsarens lagerkrönta hufwud, och en
Thensa på dem andra.

THEODAMAS, se THIODAMAS.

THEŒNIA, en fest som firades til Bacchi ära i byarne
omkring Athén.

THEŒNUS, ett af Bacchi tilnamn.

THEOGAMIA, en fest som firades på Sicilien til
Pcoserpinas ära, til åminnelse af hennes giftermål med
Pluto. Derwid höllos täflingar i brottning och
kappkörning; hwem som wille, och ifrån hwilket land
som helst, fick täfla, hwilket bewisas af en medalj
öfwer Valerianus, på hwilken ses twå palmträd med
öfwerskrift: Theogamia æcumenica.

THEOGNETE, dotter af Laodicus och moder til Jason.

THEOGONE, fick med Mars sonen Tmolus.

THEOGONIEN, 1. – en gren af den hedniska theologien,
som afhandlar Gudarnes härkomst. Hesiodus har förwarat
elementerna deraf i et skaldestycke. Hos gamla
författare betyda theogoni och kosmogoni detsamma.
Detta grundar sig i synn. derpå, at de gamla Persers
Gudar woro icke annat än elden, jorden och wattnet. 2.
– (Pers. M.), en religionssång, som Perserne ansågo
kraftigt werksam at tilwinna sig Gudarnes ynnest och
som Magus började at sjunga; utan denna sång fingo
inga offer anställas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free