Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Theoklymenes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
526
THEOKLYMENES, broder til Polophides, war en spåman som
i rät linie härstammade från Melampus på Pylos.
Twungen at lemna sitt fädernesland Argos för et
begånget mord, bad han Telemach, som då wistades i
Argos, at mottaga honom på sitt skepp, och öfwerföra
honom til Ithaka, at han måtte undkomma förföljelser
af den mördades slägtingar. När T. kom fram til
Ithaka, såg han til höger om sig flyga en gam, som är
det snabbaste af Apollos sändebud, enligt Homerus; den
höll i sina klor en dufwa, af hwilken han plockade
fjädrarna. T. försäkrade Telemach genast at det war en
sfågel af god petydelse, skickad af någon Gud för at
säga honom det han alltid skulle besegra sina fiender.
En annan gång då T. såg Penelopes friare gapskratta
wid bordet, men at ögonen woro tårdränkta och at de
frampressade djupa suckar, förebud til de olyckor som
hotade dem, blef han förskräckt öfwer hwad han såg,
och sade: “Ack olycklige män, hwad fattas er? Äro ju
edra hufwuden höljde i natt och ögon och benen
inunder; jemmer ljuder omkring och kinderna fuktas af
tårar; wäggarne drypa af blod och bjelkarne ofwan i
taket; förhus, pelaregång och gård af skepnader
fyllas, hwilka til mörkret i Erebos gå med
skyndsamhet; solen släckt på himmelen är, och en
gräslig skymning har framträngt.” En stund derefter
utrotade Ulysses också alla friarne.
THEOKRATIEN (Sinneb. l.) et regeringssätt, der
nationens styresmän anses såsom himmelens sändebud,
hwars omedelbara myndighet uppenbarar sig genom
synliga tecken. Sådana woro druidismen, kalifatet, och
i Japan Dairis magt, innan Cubo, eller den werldslige
kejsaren inkräktat hans myndighet. Nutidens T. kan
föreställas genom en majestätisk qwinna prydd med
tiar, klädd i diskopskåpa och med en stole omkring
halsen; i ena handen håller hon twå nycklar och i den
andra et swärd, symboler af dess andeliga och
werldsliga magt. Bakgrunden kan föreställa på ena
sidan St. Petri kyrka i Rom, och på den andra Adriani
grafwård eller slottet St. Angelo.
THEOLOGIEN (Sinneb. l.) Ripa föreställer henne såsom
en qwinna med twå ansigten, af hwilken det yngre
skådar upåt himmelen, och det äldre ser ned åt jorden;
hufwudet prydes af et diadem i form af triangel; hon
lånar örat åt en dufwa som sitter på en stor azurblå
glob, beströdd med stjärnor. Högra handen hwilar öfwer
barmen, och med den wenstra uplyfter hon kanten af sin
himmelsblå klädning; hon trampar under fötterna
rikdomar och hederstecken; hjulet wid sidan utmärker
at hon blott wid en enda punkt är fästad wid jorden. –
I Vaticanen har Raphael målat T. under bild af en
qwinna som har någonting Gudomligt i sina anletsdrag.
Hon sitter på skyar, och har öfwer hufwudet
Nattwardens emblem. Fromheten som andas i hela hennes
wäsende är äfwen föreställd genom färgerna i hennes
drägt, som tilkännagifwa de tre hufwuddygderna. Trons
renhet utmärkes genom hennes hwita slöja; hoppet genom
den fotsida gröna manteln; kärleken genom den röda
tunican som betäcker bröstet. Den sistnämnda dygden
uttryckes äfwen genom den krans af granatäplen och löf
som hufwudfiguren har på hufwudet. Twå små Genier
eller kärleksgudar åtfölja henne, och hålla hwar sin
pappersremsa: på den första står Scientia, och på den
andra: divinarum rerum. – Af Cochin föreställes T.
såsom en skön qwinna, som hejande sig til åskådningen
af de uppenbarade mysterierna, öfwergifwer jorden och
söker det ljus som bör uplysa henne, endast i en
stråle af himmelsk härlighet, och undanrödjer de moln
som skulle kunna bortskymma den. Hon betragtar med
hänryckning en triangel, symbol af Treenigheten.
Korset nedanföre utmärker Christi mysterier. Bredwid
denne uprullar en ängel en antik bok, på hwilken
läses: EVANGELIUM. På bältet, hopknäppt med en
guldplåt, står ordet Theos, Gud.
THEOLOGIUM, det något uphöjda stället på de gamles
theatrar, hwar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
