Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Theseus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
530
des, emedan han ansågs såsom en af de rygtbaraste
bland Erechthei ättlingar, eller åtminstone bland dess
efterträdare: ty det är twifwel underkastadt om T.
härstammade ifrån honom. Han kallas ock stundom
Neptuni son: ty Pittheus, som wille dölja det förbund
han ingått med Ægeus, förklarade, när hans dotter blef
hafwande at hon haft besök af Neptunus, som war den
förnämste Guden i Troezene. Sedermera yfdes T. öfwer
denna härkomst, och bewisade den genom förwånande
dater. Pausanias berättar, at då T. kom til Kreta,
blef Minos otidig emot honom och sade at han alldeles
icke war Neptuns son, såsom han inbillade sig, och til
bewis derpå kastade Minos sin ring i hafwet. T.
kastade sig genast efter, fann ringen och förde den
med sig, tillika med en krona som Amphitrite satt på
hans hufwud. – Man berättar flera drag af mannamod och
kroppsstyrka efter T:i första ungdomsår. Hos
Trœzeinerne gick den sagan, at då Herkules en dag
spisade hos Pittheus, lade han af sig lejonhuden när
han satte sig til bords. Flera af barnen i staden,
ibland andra T., som då war blott 7 år, sprungo til
slottet, men alla blefwo förskräckte för lejonhuden,
utom T., som ryckte yxan ifrån en slaf, och i tanke at
det war et lefwande lejon, sprang fram för at anfalla
det. Innan Ægeus lemnade Træzene, lade han sin
fotbonad och swärdet under en stor sten, och befallte
Æthra at icke skicka sin son til honom i Athén före än
han förmådde uplyfta denna sten. T. war knappt 16 år
gammal förr än han lyfte den samt tog de saker den
betäckte, och hwarigenom han kunde gifwa sig tilkänna
såsom Ægei son. Han ko i största hemlighet til Athén,
och wisade sig helt oförmodade i en fotsid drägt, med
et skönt lockigt hår som swäfwade kring axlarna; när
han kom fram til den Delphiske Apollos tempel, som war
nära färdigt och hwarpå endast fattades taket, hörde
han arbetarne på skämt fråga: “hwart ärnar den der
sköna stora flickan sig så ensam? T. swarade ingenting
derpå, utan spände ifrån twå oxar för en täckwagn, tog
hela kuren och kastade den långt upöfwer hufwudet på
dem som arbetade på tempeltaket. – Innan T. gaf sig
tilkänna såsom arfwing til Athéns thron, beslöt han at
göra sig densamma wärdig. Herkulis ära och tapperhet
sporrade honom lifligt. Den beundran Herkulis lefnad
honom ingaf, säger Plutarch, gjorde at hjeltens
bragder återkomma för honom i drömmen, och wäckte hos
honom et häftigt begär at likna denna halfgud.
Slägtskapen dem emellan ökade ännu mer denna täflan:
ty Pittheus, fader til Æthra, war broder til Alkmenes
moder Lysidice. T. föresatte sig derföre at söka
äventyr, och begynte med at rensa Attika ifrån de
stråtröfware hwaraf det oroades. Efter dessa
förrättningar begaf han sig til stränderna af floden
Cephisus, och lät rena sig af Phytali ättlingar wid
Jupiter Melichii altare, sedan han sölat sina händer i
så många stråtröfwares blod, och ibland andra Sinis’,
sin egen slägting och som likasom han, härstammade
ifrån Pitheus. Efter dessa bragder återkom T. til
Athén för at der göra sig känd, men fann staden i
högsta förwirnring. – Medea regerade der i Ægei namn;
och då hon fick weta at en främling hade anländt, om
hwilken rygtet utspridde nästan otroliga saker, sökte
hon at göra honom misstänkt hos Konungen, och kom
öfwerens med honom at förgifwa Theseus wid en måltid
på slottet. Men just då T. skulle swälja förgiftet,
igenkände Ægeus sin son på swärdfastet, och förjagade
Medea, hwars onda anslag han nu uptäckte.
Pallantiderne, som sågo at T. war igenkänd, kunde icke
dölja sin harm, och stämplade emot Ægeus, hwars
arftagare de trodde sig ensamt wara. Sammangaddningen
blef uptäckt och skingrad genom Pallas’ och hans barns
död, hwilka alla stupade för T.; men dessa mord, ehuru
ansedda för nödwändiga, twingade hjelten at för ett år
lemna Athén, hwarefter han frikändes af den domstol
som sammanträdde i den Delphiske Apollos tempel. –
Någon tid derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
