- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
545

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Thor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

545


ket dock icke kunde bestå för Thor. – Hrungner hade et
hjerta af hård sten, och trekantig. Äfwen hans hufwud
war af sten. Hans sköld, hwarmed han afbidade Thor,
war jemwäl af sten, stor och tjock. Hans anfallswapen
war stenklubban, som han tog på skullrorna; och der
hela gaf honom et frugtanswärdt utseende. – Wid hans
sida stod Lerjätten, som hette Mockurkalfe. – Thor
drog til stridsplatsen, och Thialfe war med honom.
Thialfe sprang bort til Hrungner, och sade åt honom:
Du står rätt oförsigtig, Jätte! med skölden för dig.
Thor har sett dig, han skall gå ned i jorden, och
anfalla dig nedifrån. Då Hrungner hörde det, sköt han
skölden under sina fötter, ställde sig på den, och
höll stenklubban i begge händerna. Derpå såg han
ljungeld, hörde et starkt thordön, och förnam Thors
Asastyrka. Denne for wäldigt fram, lyftade hammaren,
och kastade den långt bort efter Hrungner. – Hrungner
lyftade klubban med begge händer, och kastade den på
lika sätt emot. Den mötte hammaren i luften, och gick
sönder, så at det ena stycket föll på jorden, deraf
kommo alla brynstenar, det andra stycket träffade Thor
i hufwudet så at han föll framstupa på jorden.
Hammaren Mjolner träffade Hrungner midt i hufwudet och
krossade hans hufwudskål. Han föll fram öfwer Thor, så
at hans fötter lågo på Thors hals. – Thialfe kämpade
med Mockurkalfe, som föll med ringa heder; gick
derefter fram och wille taga bort Hrungners fot från
Thors hals, men kunde icke röra den ur stället. Så
snart Asarne sporde at Thor war fallen, gingo de
allesamman bort för at taga foten af hans hals, men
kunde ej få den ur fläcken. Magne, en son af Thor och
Jernfaxa, som då blott war tre år gammal, kom til,
kastade foten åt sidan, och sade: Det war dock stor
skada, fader! at jag skulle komma så sent: jag tror,
at denne jätte skulle jag slagit ihjel med min näfwe,
om jag hade kommit i lag med honom. – Thor reste sig
då up, gladdes åt sin son, och sade, at han skulle
blifwa stor och mägtig. Han skänkte honom också
Hrungners häst Guldfaxe, hwilket Odin illa uptog och
sade, åt en så god häst skulle han icke hafwa gifwit
åt en jätteqwinnas son, utan hellre åt sin fader.

Kettelns hemtning och Thors strid med Midgårdsormen.

Gymer eller Äger är wred på Asarne, antingen af orsak
at han är jätte, eller isynn. derföre, at de dödat
Bele, som utan hinder kan antagas för hans son.
Således, när Thor befaller honom at tilreda gåstabud
för Asarne, söker han at gäcka deras magt i det han
begär en kettel hwaruti öl kan bryggas för dem alla.
Asarne äro rådwille, til dess en wis Tyr (en jätte)
säger åt Thor, at hans fader Hymer har en milsdjup
kettel, och begge foro åstad, för at med list få den.
De kommo til jättens sal och gingo hurtigt förbi hans
moder, et odjur med 900 hufwuden. – En annan
guldskinande brunhwit qwinna, Tyrs moder, går fram och
gifwer dem öl; men gömmer dem sedan under ketteln, för
at afwärja första utbrottet af Hymers ondska. Sent kom
jätten. Isfjällarne skälfde under hans fot, och
skägget war isadt. Då han hörde, at jättars fiende war
kommen i salen och war gömd, utbröt hans wrede, åtta
kettlar sönderslogos, men hel blef den nionde stora,
och oskadde utgingo Tyr och Thor. Glupsk såg den gamle
jätten Gygiers bedröfware stå på golfwet, och en aning
om ondt genomfor honom; dock lät han taga tre tjurar
och steka wid eld. Thor ensam åt up twenne. Hymer war
bekymrad om mat til nästa afton, men Thor lofwade at
fånga fisk, om han gäfwe bete. Jätten bad honom, at
sjelf söka det ibland hjorden, och den starke bröt af
tjuren begge hornens höga säte. Bockarnes herre rodde
ut med Apornas slägting, och bad honom föra båten
längre ut. Han gjorde det ogerna; tre hwalar drogos up
i båten; men i bakstammen gjorde Thor fast en säker
ref och satte oxens hufwud på en stark krok. Öfwer
betet gapade den, som Gudarne hata och hwil-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free