Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - Troius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
574
icke kunde intagas så länge denne unge furste war wid
lif. Enligt Lykophron älskades T. af Achilles, men som
denne icke bemöttes med genkärlek, sköt han ihjel
prinsen i Apollo Thymbræi tempel. 2. – Æneas’
wapenbroder, war missnöjd med at wistas i Lavinium,
bosatte sig i Alba, som han gaf detta namn, för at
göra det til medtäflare med Alba Longa, af Ascanius
anlagdt i andra ändan af Italien.
TROIUS HEROS, Æneas, hos Virgilius, och Priami son
Æsacus, hos Ovidius.
TROJA, 1. – en namnkunnig stad i Mindre Asien, wid
hafsstranden. Laomedon lät omgifwa den med så starka
murar, at Apollo sades hafwa upfört dem. De starka
dammarne emot hafwets påträngande föregåfwos wara
Neptuni werk; men som stormar och öfwerswämningar
sedermera förstörde dessa arbeten, påstod man at
Neptunus hade hämnats på den trolöse Laomedon. –
Trojas belägring warade i tio år; enligt Homerus
berodde stadens öde af Hektor; ty så länge han lefde,
skulle T. förswara sig. Sednare skalder hafwa sagt at
T:s fall war fästadt wid wissa öden som borde förut gå
i fullbordan. Se TROIAS ÖDEN under ÖDET (det blinda
och oundwikliga). – Wid slutet af tionde året
tröttnade Grekerne wid den långwariga belägringen och
de fruktlösa anfallen, samt togo sin tilflykt til et
krigsputs. På inrådan af Pallas läto de förfärdiga en
ofantlig häst, hög som et berg, af furuplankor, och
utspridde det rygtet at det war et offer som de
helgade åt Gudinnan, för åt få en lycklig hemresa.
Sedan uttogos genom lottning de soldater som skulle
inneslutas i den ofantliga hästens buk. När Trojanerne
sågo denna koloss utanför sina murar, föreslog de at
han borde införas i staden o. upställas på citadellet.
En del af stadsmurarne blef nedrifwen, det olycksdigra
widundret infördes och ställdes wid porten af Minervas
tempel. Natten derpå, när alla lägo i sin bästa sömn,
öppnar förrädaren Sinon hästens sidor, och släpper ut
Grekerne. Se LAOKOON, LINON. 2. – En stad wid
stränderna af Nilen, som anlades af följande
auledning: Diodorus berättar, ar då Menelaus återkom
ifrån Ilium med en stor myckenhet slafwar, måste han
landstiga i Egypten. Der gjorde Trojanerne upror emot
honom, intogo en post och stridde der, til dess han
måste skänka dem friheten, då de der anlade en stad
som benämndes efter deras fädernesland. 3. – eller
LUDI TROJANI, riddarespel i Rom på Circus Maximus, af
förnämare ynglingar, der de alle, försedde med swärd,
pilar och sköldar samlades companiwis, för at hålla
sina öfningar, som bestodo i at köra, springa och rida
i kapp, och det så at det liknade en drabbning. Æneas
inrättade dem på Sicilien för at öfwa sin son Afcanius
och de unga Trojanese som woro i hans suite. I Tiberii
tid förföllo dessa riddarespel och uphörde alldeles
under Claudius.
TROLLDOM, TROLLERI, et öfwernaturligt och olofligt
medel, som tros härröra af djefwulen, för at
frambringa någon underbar och alltid skadlig werkan. I
Luciani samtal, under namn af Philopseudes eller
Lögnens Wän, ser man til hwad grad de störste
filosofer woro intagne af magiens under. Greker och
Romare förswarades icke af en förnuftig uplysning emot
denna löjliga widskepelse; och deras klokaste
skriftställares arbeten äro upfyllde med underwerk
frambragta genom denna konst, ehuru föraktad den war
och öfwerlemnad åt gamla kärngar, åt en Medea och
hennes gelikar i Grekland, åt Canidior i Rom, o.s.w.
Denna konst har länge frodats och fortplantat sig i
skygd af okunnighetens mörker. Sednare tiders
häfdatecknare, i synn. de som skrifwit om Valois’
regering, underhålla oss ofta med dessa drömmar.
Ibland alla dessa trollerier will jag wälja dem, som
begagnades af de ligistiske presterne emot Henrik III
och IV. De hade låtit göra små wax-bilder som
föreställde dessa twenne konungar, ställde dem på
altaret, genomstungo dem under messan i 40 dagar efter
hwarandra, och på den 40:de genomborrade hjertat.
Wanligen ny-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
